Ledarredaktionen
Visst är sambandet mellan allmän röra och brandfrekvensen i skolorna klarlagt. Precis som Claes Arvidsson skriver (Svd 17/4). Han efterlyser också bättre ordning i skolan. Samtidigt raljerar han över min ståndpunkt att det behövs mer personal i skolan – ”…har vi hört det förut…?”. Både svenska och internationella erfarenheter och undersökningar visar att ökad vuxennärvaro minskar såväl bränder som oordning i skolan.
SCB-statistiken – inte bara skolans företrädare själva – visar tydligt att skolan fortfarande lider av stålbadet under 1990-talet, då resurserna minskade kraftigt för att sanera rikets finanser, vilket framför allt drabbade personaltätheten. Frågan som infinner sig är hur vi ska uppnå mer ordning och mindre röra i skolan utan den personal som krävs för detta?
Arvidsson föreslår kameraövervakning som lösningen på problemet ”ungdomar på glid”. Jag har ingenting emot kameraövervakning – den kan fylla en begränsad funktion. Men den har varken stoppat bank- eller butiksrån eller snatterier i detaljhandeln. En rånarluva över ansiktet räcker oftast för att klara sig undan när förövaren befinner sig på en skolgård.
De elever som anlägger bränder behöver hjälp. Skolans personal måste se dessa elever i tid och sätta in förebyggande åtgärder. Det finns inga kameror som kan åstadkomma detta. Bara människor. Och när människorna är för få för att klara av alla uppgifter som åläggs dem, då behövs det mer personal – skolvärdar och skolvärdinnor, kuratorer, lärare och – inte minst – rektorer med rätt förutsättningar och stöd för sitt chefsuppdrag.
Lars Flodin
ordförande, Sveriges Skolledarförbund