Diskriminerande att lärare ska kunna skriva ordentligt?

I dagens söndagskrönika skriver jag om SVT:s Klass 9A och om en stor forskningsgenomgång från McKinsey, som visar att lärarrekryteringen och lärarutbildningen är de helt avgörande faktorerna för att skolsystem ska bli framgånsgrika.

Är läraryrket attraktivt för en god del av de bästa studenterna? Om inte, får skolväsendet problem. ”Det man inte har kan man inte ge”, som någon säger i McKinseys rapport.

Sverige befinner sig i exakt det läge man ska vara om man inte vill bli framgångsrik:

• Det krävs minimala meriter för att komma in på lärarutbildningen.
• Lärarutbildningen ställer minimalt med krav på studenterna.
• Man får dåligt betalt när man tagit lärarexamen och börjar jobba.
• Man får klent med inskolning i yrket och systematisk vidareutbildning (jämför läkarnas AT och juristernas tingsmeritering).

Som för att illustrera alltsammans inleder Maciej Zaremba en artikelserie i dagens DN. Första artikeln handlar om Lärarhögskolan i Stockholm och om hur studenter där anser att det är diskriminering att man ska behöva kunna skriva svenska ordentligt; ja, eller till och med att det är diskriminerande att man ska kunna sköta sitt jobb. Ledningen svarar med yttersta flathet.

Zaremba är som så ofta alldeles briljant, men jag blev ändå djupt bedrövad under läsningen. Var ska detta sluta?