Reinfeldt släppte inga serveäss förbi sig

Att vara gäst hos K-G Bergström i Rakt på är lite grand som att ställas mot en servekanon i tennis och aldrig ha servegame själv. Man får returnera och rädda men man får aldrig gå på offensiven; upplägget tillåter det helt enkelt inte. Man ska kunna svara på frågorna som farbror K-G har tänkt ut, men man ska inte tro att det finns utrymme att sätta in saker i ett sammanhang eller ta upp några mer angelägna ämnen än K-G:s anklagande frågor.

Men även om Fredrik Reinfeldt inte fick chans att testa den egna förstaserven i kväll, lyckades han få returerna över nät på ett ganska skapligt sätt. Det blev mer ödmjukhet än ledarskap, och inga riktiga passerslag, men inte heller några serveäss för utfrågaren. Reinfeldt svarar säkert, ger ett samlat intryck, sprudlar och spritter inte; men han verkar vara i färd med att skruva om regeringens politiska och kommunikativa upplägg. Det är mycket välkommet. Tidigare blev det alldeles för många halvlånga returer mitt i banan.

Välkommet är också att Reinfeldt öppnar för att lägga förslaget om obligatorisk a-kassa på is. Att tvinga tillbaka 400 000 människor i ett system de just har lämnat är varken idémässigt eller politiskt välövervägt. En reträtt på den fronten kommer inte att göra några andra än socialdemokraterna ledsna.

Reinfeldt har rätt i att folk känner mer respekt för den som lyssnar och gör om ett illa förberett förslag än för den som tjurskalligt framhärdar. Men någonstans blir förstås reträtterna så många att alltsammans ger ett bra hattigt intryck. Det kan nog vara klokt som kommentatorn Jan Nygren föreslog att ta ett par djupa andetag och tänka igenom läget. Eller så är det just precis vad alliansregeringen har gjort: Vi har sett några signaler om ändrad kurs i sak. Vi har sett Fredrik Reinfeldt agera mer aktivt i debatten på sistone. Vem vet, kanske är det H G Wessbergs närvaro i statsrådsberedningen som vi har börjat se prov på?

Precis i slutet talade Reinfeldt till och med om människors rätt att bestämma mer själva. Det kan han göra igen. Arbetslinjen är helt rätt (när den inte slår över i t ex försäkringsförbud), men det behövs budskap som vädjar till fantasin och framtidstron också.