Ledarbloggen
Per Gudmundson
Per Gudmundson
SVT-programmet Packat & Klart sände den 25 oktober ett inslag om en turistresa i Che Guevaras fotspår där enbart anhängare av revolutionären kom till tals och reportern själv fick agera balans. Reporterns ord talar för sig själv:
”Ruta del Che tar slut här. 40 år efter Che Guevaras död, lever legenden vidare. Hans motståndare dödade honom, men hans anhängare ser till att myten om gerillaledaren och revolutionären Che Guevara lever vidare. Myten kan ingen ta död på.”
Sjutton anmälningar inkom till Granskningsnämnden (GRN) med synpunkten att, som GRN sammanfattar klagomålen, ”inslaget förhärligade Che Guevara som person och utgjorde kommunistpropaganda.”
GRN hade inget att invända.
”Nämnden anser att det måste vara möjligt att göra resereportage om historiska företeelser av detta slag. De personer som intervjuades i inslaget och uttalade sig positivt om Che Guevara var sådana tillfälliga medverkande för vilka kravet på opartiskhet kan ställas lägre än för företrädare för programföretaget. Nämnden anser inte heller att reporterns sätt att förhålla sig till Che Guevaras person och den mytbildning som finns kring honom strider mot kravet på opartiskhet i sändningstillståndet.”
Så långt allt som väntat, alltså. Kommunistiska mördare är historiska företeelser vars anhängare inte behöver motsägas och kommunismens mytbildningar kan ha en naturlig plats i ett reseprogram bara reportern säger ”Kanske har du själv en t-tröja med honom på eller så står han för det värsta du vet”, som nu var fallet. Och om Che Guevara-dyrkan är en lokal specialitet ska man väl kunna testa den i ett reseprogram?
Men det är här det blir lite oväntat. GRN hade nämligen fått in en (1) anmälan ytterligare mot inslaget, därför att reportern i bild testar den lokala specialiteten koka-blad. Omkring denna resejournalistik valde dock redaktionen både hängslen och livrem.
”En skylt visades där det stod: ’Kokablad är legalt i Bolivia… Men illegalt i Sverige.’
Reportern stoppade in kokablad i munnen och förklarade att de bara skulle ligga i kinden. Hon sa att bladen påstods vara bra för matsmältningen och för att motverka höjdsjuka.
Efter detta visades hur reportern spottade ut bladen, varpå hon sa följande: ’Jag hann inte avgöra om det hälpte något mot höjdsjukan eller inte, innan jag spottade ut bladen. Såg för många som hade kinden full och såg riktigt sega ut. Kokablad är ett samhällsproblem i Bolivia…'”
Det här gillade inte GRN, som ”anser att lämpligheten i att reportern provade kokablad kan ifrågasättas, särskilt i ett program som ger tips på resor och aktiviteter”. Men eftersom reportern berörde bruket av koka som problematiskt konstaterar nämnden ”att bristen inte var så allvarlig att inslaget strider mot bestämmelsen…”
Kan det bli tydligare? Två sorgliga lokala företeelser. Den ena får varningsskylt och fördöms, den andra benämns ”myt, en legend”. Men bara beskrivningen av den ena ”kan ifrågasättas”.