Fotoförbud är inte alltid fel

Det är sensationellt att ledamöterna från samtliga riksdagspartier är överens om hur skyddet för den personliga integriteten ska förbättras.

Men som moderaten Inger René klädsamt medgav vid Integ-ritetsskyddskommitténs pressträff i går har utredningens politiker, som alla är lagstiftare, själva röstat igenom den ena integritetskränkande lagen efter den andra.

Före jul gav riksdagen polisen klartecken att från årsskiftet montera mikrofoner i människors hem. Säpo har säkert goda skäl att bugga tungt kriminella personer, även om också oskyldigas prat lär fastna på banden. Men varför närpoliser också ska ha detta instrument i sin arsenal har ingen förklarat på något övertygande sätt. För att nämna ett exempel.

Nu har lagstiftaren möjlighet att ändra på det. Förutsatt att partierna köper kommitténs grundlagsförslag om att varje medborgare ska vara skyddad mot statliga intrång som sker i hemlighet och i sådan omfattning att man kan tala om övervakning och kartläggning av medborgarnas personliga förhållanden.

Nog finns saker som behöver ändras. Som systemet med SPAR, statens register över vad vi heter och bor. Informationen säljer staten för glatta livet till företag som använder uppgifterna för att skicka specialdesignad reklam till hushållen.

Kanske är det mest kosmetik att komplettera regeringsformen med ett integritetsskyddsstadgande. Men avsaknaden av ett skydd har i vilket fall inte stärkt den personliga integriteten.

Jag tycker också att det är rimligt med ett förbud mot att fotografera människor – kändisar eller inte – som har dragit sig tillbaka till hemmets vrå och inte vill bli förevigade. Spridning av olovligt tagna bilder kommer hur som helst att vara tillåtet, vilket man kan ha olika synpunkter på.

Kommitténs ordförande Olle Abrahamsson är förresten min man. Så var det sagt.