Riksdagsmännen ”kränkta” allt mer sällan

Ingen har undgått att påståenden om att man själv eller någon annan är ”kränkt” grasserat som pesten i den offentliga debatten. Psalmsång på skolavslutningen har gjort ateisterna ”kränkta”, Tintin har gjort kongoleserna ”kränkta”, reklamskyltar har gjort feministerna ”kränkta” – och så vidare.

Men kanske är det äntligen slut nu.

Bloggen inslag, som drivs av statsvetaren Peter Santesson-Wilson, har genom att omvandla riksdagsprotokollet till sökbar databas kartlagt tendenserna i riksdagsledamöternas språkbruk. Och efter att ha haft en tydlig topp riksdagsåret 04/05 faller nu begreppet kränkt i popularitet.

”Under 2004–2006 blev man påtagligt mer benägen att använda sina
upplevelser som argument, med en viss tillnyktring under 2007. Eller är
det bara som det känns?”, skriver inslag, i en av många trevliga betraktelser som grundar sig på Den politiska språkbarometern.