Även kvinnojourer måste följa lagen

Två jourkvinnor döms till sex månaders fängelse för medhjälp till grov egenmäktighet med barn. Två får villkorlig dom plus höga dagsböter. Den ena slipper fängelse för att hon har medverkat i mindre mån, den andra på grund av sin höga ålder.

Även om de fängelsedömda förmodligen får avtjäna straffet med fotboja i hemmet, är det ganska stränga domar som Göta hovrätt i dag avkunnade mot en kvinnlig rektor och tre jourkvinnorna i Tranås.

Fattas bara annat. Här har man lyssnat på ”Carinas” berättelse utan att ifrågasätta sanningshalten i det hon säger. Det är så kvinnojourernas Riksorganisationer (ROKS) lär ut att jourkvinnor ska jobba. Hjälpsökande kvinnor får vara anonyma och deras historier ska, som sagt, inte ifrågasättas.

Sålunda svaldes Carinas anklagelser om att pappan till hennes söner förgripit sig sexuellt på dem. Strunt samma att påståendet hade varit lätt att kontrollera då anklagelsen tidigare underkänts såväl av dagmamman som BUP-utredningar.

Likgiltiga för hur det förhöll sig med den saken skrev jourkvinnorna in pojkarna under falskt namn i skolan, fixade fram bostad och pengar och gömde dem tillsammans med mamman. Allt med följden att deras kontakt med pappan omöjliggjordes i över sex år, trots att en enig tingsrätt tilldömt honom ensam vårdnad om barnen.
Några omständigheter som hade kunnat motivera jourkvinnorna att sätta sig över vårdnadsdomen har ingen av dem ens antytt, summerar Göta hovrätt.

Vilken slutsats bör man då dra av dagens dom?

Framför allt att förtroendet har kraschat för jourernas ideologistyrda arbetsmetod att okritiskt godta (endast) kvinnors berättelser. Kommuner och ytterst staten gör därför klokt i att tolka domen som en uppmaning att styra upp och säkerställa att misshandlade kvinnor och deras barn verkligen får den hjälp som de behöver.