Per Gudmundson
Två gånger har Sverige sett framstående samhällsföreträdare mördas på grund av otillräckligt säkerhetstänkande. Allt som är möjligt måste göras för att förhindra att det händer igen. Det är därför även sensationella och kanske tveksamma uppgifter i Aftonbladet är värda att beakta.
1986 sköts statsminister Olof Palme, sannolikt av Christer Pettersson, efter ett biografbesök som han och hustrun företog sig utan sällskap av vakter. 2003 knivhöggs utrikesminister Anna Lindh till döds av Mijailo Mijailovic när hon gjorde en shoppingrunda utan vaktskydd.
Bägge mördarna, om vi antar att Pettersson var den ene, hade psykiska problem. Oavsett eventuella motiv som dessutom kan ha förekommit är det uppenbart att psykiskt sjuka kan utgöra extremt farliga hot. Att rycka på axlarna för att det hot som enligt uppgift riktas mot Filippa Reinfeldt kommer från en man som för tillfället sitter inspärrad i psykiatrisk tvångsvård vore dumdristigt.
Läkarna på S:t Görans Sjukhus, som trots patientsekretess larmade Säpo, har agerat föredömligt. Men om det är som Aftonbladet skriver, att åklagare och säkerhetspolis dröjde en hel vecka med att komma ur startblocken, kan man undra om säkerhetstänkandet verkligen fått ordentligt genomslag i organisationen. Säpos dementier, och påpekandena att Aftonbladet inte har täckning för påståendena i artiklarna, förändrar inte grundföresatsen att hotbilden måste tas på allvar.
Det får inte hända igen. Och om det trots allt skulle hända – för helt säkert kan samhället aldrig bli – så får det inte bero på ett slappt säkerhetstänkande. Vi borde ha lärt oss läxan nu.