Jan Björklund får Mona Sahlin på defensiven

Sedan demokratins genombrott har Sverige med enstaka undantag styrts av
socialdemokratiska regeringar. Ändå behövs det ständigt påpekas att det är
de prestationssvagaste eleverna som Rörelsen säger sig värna särskilt om,
som har lidit mest av bristen på kunskapsinlärning i skolan, och som har
mest att vinna på en kunskapsskola värd namnet.

Ingen kan därför ha blivit förvånad över att skolan stod i fokus när Jan
Björklund i dag jungfrutalade i riksdagen som ny ledare för folkpartiet.
Det faktum att det är arbetarklassens barn som är de stora förlorarna på
socialdemokraternas skolpolitik, är ett vasst argument som Björklund
skickligt använder sig av i debatten för att punktera socialdemokraternas
resonemang.

Och visst är skolan är en vinnarfråga för borgerligheten som
helhet. Varför skulle annars Mona Sahlin som nyvald s-ordförande underkänna
sitt partis skolpolitik som alltför flummig?

I går var det mycket riktigt bara vänsterpartiledaren Lars Ohly som sjöng
den krav-, prov- och betygslösa skolans lov.

Att betyg och skriftliga prov, krav om man så vill, många gånger är det enda sättet för osäkra, mindre verbalt övade elever från studieovana hem att visa lärarna vad de faktiskt kan, det vill Ohly inte låtsas om. I stället anklagade han Björklund och
Alliansen för att medvetet gå in för att sänka kunskapsnivån i skolan. Det
påhoppet från den tomhänte vänsterledaren saknar varje uns av trovärdighet.

Bostadspolitiken var ett annat av Jan Björklunds effektiva klasskampsspår.
Mona Sahlin har som en av tre prioriteringar under mandatperioden lovat att
förbjuda människor att äga sina bostäder. Eller som Sahlin skulle ha
uttryckt det: Hon vill stoppa möjligheten att ombilda hyresrätter till
bostadsrätter. Så får Sahlin självklart tycka.

Fast inte kan man med bästa vilja i världen hävda att socialdemokraternas bostadspolitik är solidarisk, när det bara i Stockholms miljonprogramområde Östberga finns 1 000 lägenheter som hyresgästerna, företrädesvis av utländsk härkomst, helst av allt skulle vilja äga själva.

Att Björklund är en skicklig debattör är förvisso ingen nyhet. Icke desto
mindre är alliansregeringen att gratulera till det pigga nytillskottet. För
det hettade till rejält i en annars rätt träig debatt när folkpartiledaren
pressade Sahlin om varför socialdemokraterna vill förbjuda invandrare att
äga.

Hårt trängd såg Sahlin ingen annan utväg än att backa från partiets
rigida inställning och svara visst, låt invandrarna i Östberga köpa sina
lägenheter. Ett medgivande visserligen villkorat med krav på att
ombildningarna upphör på Östermalm, men Björklund lyckades i alla fall få
Sahlin att öppna en tidigare igenbommad dörr på glänt. Det var styvt gjort
och lovar gott för framtiden.

En som också klokt och påpassligt i debatten lyfte fram det som han är bäst
på var kristdemokraternas Göran Hägglund, som påminde om dödsmisshandeln av
en 16-årig pojke på Kungsholmen. Inget parti har lika stor trovärdighet i
etik- och värderingsfrågor som kristdemokraterna.

När Hägglund i dag uppmanade vuxna att engagera sig djupare i det civila samhället och bry sig om inte bara de egna barnen utan också andras, och att anstränga sig mer för att stoppa ungdomsvåldet, då kändes kd-ledarens eget engagemang både genuint
och äkta.