Per Gudmundson
I dag är det fyrtio år sedan Che Guevara avrättades, och det är inte utan att man bävar inför tanken hur det ska uppmärksammas runt om i världen. I Stockholm har Ernesto ”Che” Guevaras minne redan firats under flera dagar. Svensk-kubanska föreningen, RKU, Vänsterpartiet Storstockholm med flera har arrangerat hyllningsevenemang i en vecka, och i går var det klimax med sångkväll på ABF. Man undrar hur ABF tänker när de bjuder in den diktaturvurmande sektvänstern. På vilket sätt ingår det i Arbetarrörelsens Bildning annat än som rent avskräckande exempel?
Kanske anser man att stalinistiska mördare ändå kan ha lite rätt?
I Ekot berättar Latinamerikakorrespontenten Lars Palmgren att Che Guevaras liv mest bestått av politiska misslyckanden, ”bortsett från Kuba”. Wow. En fattig efterbliven diktatur. Det är vad man kallar seger i radion. Men så har man också rubriksatt med det entusiastiska Ches stjärna lyser starkare för varje år.
Ingen är förvånad.