Vi betalar för Schymans kamp

Ännu ett år efter valet levde åtta av tio före detta
riksdagsledamöter på inkomstbidrag från staten, enligt en undersökning som TT
presenterade i går. Har man suttit i riksdagen under minst tre år har man nämligen
rätt till en statlig inkomstgaranti på upp till 80 procent av lönen – en möjlighet
som 87 av 105 före detta ledamöter fortfarande utnyttjade i augusti.

Problemet är att inkomstgarantin minskar i samma takt som
den berättigade börjar tjäna pengar, och med sådana marginaleffekter har före
detta riksdagsledamöter usla incitament att försörja sig själva. Det lönar sig
alltså inte att jobba, för att låna ett uttryck av den nuvarande
riksdagsmajoriteten.

Gudrun Schyman är en av dem som har lyft maxbeloppet enligt garantin sedan valet, i hennes fall 38 980 kronor i månaden. Detta samtidigt som hon har varit aktiv som opinionsbildare och talesperson för Feministiskt initiativ. Hennes politiska arbete har med andra ord sett ut ungefär som det gjorde under hennes första vända som partiledare – med den skillnaden att hon numera inte har vänsterpartiet utan det betydligt mindre resursstarka Fi i ryggen. Nytt projekt, samma skattebetalare som står för notan, med andra ord.

Gudrun Schyman sade i går till TT att hon ska ordna det där med
bidragen i november. Däremot har hon inga planer på att låta sitt politiska
engagemang gå på sparlåga – i en intervju i Expressen (22/9) berättar hon och att hon tänker fortsätta
vara ”en fet finne i röven på patriarkatet”. Frågan är bara hur länge skattebetalarna
ska stå för det kalaset.