Ledarbloggen
Claes Arvidsson
Claes Arvidsson
Läkare Utan Gränser vill tacka för att SVD på ledarsidan 28/9 (Påminnelse om gråten i världen) väljer att belysa den oacceptabla undernäringskrisen i världen. En pågående kris som, precis som Claes Arvidsson skriver, brukar få rubriker först när den gör sig påmind i form av en humanitär katastrof. Vi är hur som helst förvånade hur artikeln sedan utvecklas.
Civilt och militärt bistånd hör ihop, skriver Arvidsson. Denna vanföreställning har blivit allt vanligare på senare tid bland framträdande opinionsbildare, representanter från Försvarsmakten – och även från Sveriges biståndsminister, Gunilla Carlsson som inte är främmande för att styra biståndspengar till områden där den svenska utlandsstyrkan agerar militärt, som norra Afghanistan idag.
Som humanitär medicinsk organisation ser vi med oro på förslaget och beklagar Sveriges inställning i frågan. Militärt försvar varken är eller bör vara en del av det svenska biståndet. Det är just sammanblandningen mellan humanitärt och militärt arbete som utgör ett problem. Inte minst för hjälporganisationernas personal i fält, vars säkerhet hotas.
Humanitära hjälporganisationers möjlighet att arbeta i väpnade konflikter bygger på en klar distinktion mellan stridande parter och civila aktörer, utifrån humanitär rätt. Förtroendet för humanitära hjälporganisationers opartiskhet och neutralitet från myndigheters, allmänhetens och väpnade gruppers sida är en förutsättning för hjälparbetares säkerhet och möjlighet att arbeta. Verksamheten ska styras av humanitära behov utan hänsyn till politiska och militära hänsynstaganden, något som militära aktörer aldrig kan hävda.
Läkare Utan Gränser har vid upprepade tillfällen de senaste åren varnat för konsekvenserna av sammanblandningen mellan civila och militära insatser i världens oroshärdar och pekat på hur attackerna mot hjälparbetare blivit allt vanligare.
Det finns en grundläggande skillnad mellan försvar och bistånd. Den är enkel, men viktig. Försvarets uppgift är att skydda civilbefolkningen i en krissituation. Biståndets uppgift är att sörja för människors överlevnad genom att tillhandahålla grundläggande rättigheter som mat, hälso- och sjukvård och utbildning. Det kanske kan tyckas mossigt, men denna uppdelning gäller fortfarande i allra högsta grad. Något annat är en oacceptabel attack mot humanitära principer vilket helt strider mot att behoven ska styra vem som får hjälp.
Frida Lagerholm
Head of Communication
Läkare Utan Gränser