Bra att kopplingarna till Carnegie bryts

I den mån man betraktar politik som något annat än administration av arbetsmarknadsproblem och försäkringssystem kan man säga att finansmarknadsminister Mats Odell har ett av regeringens viktigaste uppdrag. Där andra ministrar har liten eller ingen möjlighet att göra förändringar som har inverkan på statens långsiktiga maktutövning har Mats Odell det som grundläggande uppgift.

Odell ska bryta upp med den tradition av svullet statligt ägande som socialdemokratin kunnat bygga upp under de forna tider då socialismen av många makthavare fortfarande betraktades som ett alternativ, och som hängt kvar trots att muren sedan länge fallit. De processer som Odell startar är i princip omöjliga att reversera.

Det är därför röster inom socialdemokratin nu på fullaste allvar pratar om att grundlagsskydda det statliga ägandet, som ledarsidan skrev om i går. Det är därför klagomålen från vänster är så högljudda mot allt vad Odell företar sig.

Och det är samtidigt därför det är så viktigt att regeringen lyckas distansera sig från Carnegiehärvan.

Nu på morgonen kom beskedet att Mats Odells statssekreterare Urban Funered avgår, för att i stället gå till en tjänst som ämnessakkunnig i regeringskansliet. I måndags lämnade Karin Forseke sina uppdrag i regeringens råd för utförsäljningar. Bägge har haft nyckelpositioner i skandaldrabbade bolaget Carnegie, som fram till i går, då man valde att avbryta samarbetet, handhade vissa av Odells utförsäljningar. Både Forseke och Funered träffas av den skarpa kritiken mot företaget, och det skulle ha blivit omöjligt för dem att få full kraft i arbetet med att genomföra regeringens politik. Det var nödvändigt för dem att kliva av.

De statliga försäljningarna är så viktiga att de måste genomföras utan att det kan uppstå tvivel om att de skett på bästa sätt. Tyvärr är dock denna målsättning utopisk. Ingen utförsäljning, avreglering eller politisk kursändring som Sverige genomgått hittills (inte ens under socialdemokratiskt styre – minns någon Björn Rosengren, Kjell-Olof Feldt, kanslihushögern?) har skett utan missöden eller spe från de reaktionära delarna av folkdjupen. Misstag sker, men det är ingen anledning att inte försöka rätta till dem. Det finns ingen regel som säger att privatiseringspolitiken måste utföras av just den lagupställning som först plockades ut. Man kan byta under matchens gång om det gynnar spelet.

Nu när den här stormen förhoppningsvis börjar avta kan man bara hoppas att Mats Odell åter får fokusera på uppgiften. Den är så viktig att den kommer att dra till sig nog med kritik i sig själv. Odell behöver inte skapa problemen personligen.