Svenskt bistånd länge underkänt

Vad har fyrtio år av bistånd gjort för Tanzania? , frågade jag retoriskt i en artikel om svensk biståndsverksamhet för en vecka sedan. Jag förväntade mig dock inte att läsekretsen skulle ge ett så exakt svar som det som inkom med posten i morse.

Lördagen den 19 oktober 1996 innehöll Svenska Dagbladet artiklar med rubrikerna ”Sverige höll Tanzania kvar i bidragsberoende”, och ”Svenska Tanzaniabiståndet underkänns”. Texten beskriver svidande kritik från OECD:s kommitté för internationell utveckling, DAC, som uppmanade Sverige att avbryta biståndsinsatserna.

”I början av 90-talet var Tanzania långt mer biståndsberoende än något annat land i Afrika. År 1992 bestod 48 % av landets BNP av biståndspengar från skilda håll. DAC ger inte Sverige skulden för detta – men det är inte långt ifrån när man i landrapporten skriver att Sverige ”indirekt” bidragit till att försena nödvändiga reformer.”

”I decennier har Sverige varit en av de största bidragsgivarna till Tanzania och i många år till och med den största.

Mellan åren 1965/66 och 1992/93 uppgick det totala biståndet till 18,4 miljarder kronor i 1993 års priser, noterar DAC.”

I artikeln kommenterar dåvarande SIDA-chefen kritiken: ”Sida försöker komma till rätta med problemen och ställer krav på tanzanierna.”

Inget nytt under solen, alltså.