Tidningskrönika: Ett år med alliansen

Att Alliansen firar ett år vid makten i dag är ett av de stora ämnena på borgerliga ledarsidor nu på morgonen. De flesta berömmer regeringen för att den hunnit med så mycket på bara ett år – många hänvisar till tidskriften Riksdag och Departements redovisning att åtta av tio vallöften redan är uppfyllda – för att sedan komma med kritik, inte minst mot bristen på kommunikation.

Upsala Nya Tidning:
”Efter ett år har alliansen genomfört eller påbörjat
101 av 133 vallöften. Samtidigt rapporterar SCB att över 130 000 fler
personer är sysselsatta i dag jämfört med ett år sedan – de flesta på
fasta anställningar. Det är alltså inte bristen på leverans som
är regeringens problem. Det är bristen på kommunikation. Man är usel på
att väva in alla åtgärder i en berättelse om Sverige, som förklarar vad
man vill och vart man är på väg.”

Norra Västerbotten:
”Det finns inte bara en utan två grundläggande
orsaker till det svaga opinionsstödet. För det första har regeringen
misslyckats med att kommunicera varför man gör som man gör och för det
andra har socialdemokraterna inte gett särskilt många besked om sin nya
politik under partiledaren Mona Sahlin.

Att socialdemokraterna ligger långt är ingenting alliansen kan göra någonting åt.

Däremot både kan och måste regeringen bli betydligt bättre på att
förklara inte bara enskilda beslut utan också de alltmer komplicerade
sammanhangen.”

Norrbottens-Kuriren:
”Regeringen Reinfeldts största problem är inte
oppositionen utan att den har så usla marknadsförare. Ett fatalt
misstag vid regeringsskiftet var att man tog för lätt på rekryteringen
av viktiga personer runt partiledare och ministrar. Därför har man för
få proffs som klarar av att sälja resultaten, matcha fram ministrar,
varna för fallgropar och föra ut allt positivt som har skett.

Tar regeringen inte snabbt itu med marknadsföringen och den
externa bilden så går det också åt pipsvängen i nästa val! Frågan är
central. Det räcker inte med bra resultat om folk inte upptäcker dem
utan exempelvis tror på påståenden som att 10.000-tals är på väg att
svälta ihjäl efter regimskiftet … Vilka som sitter på
ministerposterna är viktigt, men vilka som finns i kretsen kring
ministrarna är väl så betydelsefullt! ”

Västerbottens-Kuriren:
”Det finns många förklaringar till varför en i sak konstruktiv regering fått så mycket stryk i opinionen.

Psykologi
och ovana: Efter att under 65 av de senaste 74 åren ha regerats av
socialdemokratiska regeringar var Sverige vid maktskiftet förra året
ett land helt dominerat av perspektiv och problemformuleringar som det
socialdemokratiska etablissemanget hamrat in. Det fanns en ovana hos
opinionen både vid strukturreformer och en regering som håller vad den
lovat.

Kommunikation och ledarskap: Fredrik Reinfeldt har, trots
många kvaliteter, varit en synnerligen svag kommunikatör under sitt
första år som statsminister. Han har misskött sitt uppdrag att sätta in
den förda politiken i ett sammanhang, förklara och övertyga om
existensen av ett helhetsperspektiv, försvara och värja sin regering
mot oppositionens angrepp. Och alliansens övriga företrädare har inte
kunnat täcka upp när statsministern hållit sig borta.”

Men ledarsidorna innehåller inte bara kritik. Några försöker också formulera ett recept för regeringen att vända opinionen.

Norra Skåne:
”Genomgående kan sägas att regeringen varit dålig på att kommunicera sin
politik. Speciellt vid obekväma åtgärder har passiviteten i
kommunikationen med väljarna varit stor. Därtill ska läggas det faktum
att framgångskonceptet med alliansen som sådan obegripligt nog har
slumrat under större delen av året.

Alliansen samlas idag till en
alliansdag som är startskottet på en vecka med alliansaktiviteter. Det
räcker dock inte med enstaka alliansveckor. Varje vecka borde gå i
alliansens tecken.”

Nya Wermlands-Tidningen:
”De borgerliga måste bli mer offensiva, inte var för sig, utan
tillsammans. Allra bäst vore om man deklarerade någon form av
valsamarbete redan nu. Och att statsministern tydligt tog befälet i det
lag han har.”

Ledarsidorna hyser dock stark tilltro till att läget kommer att vända, inte minst därför att Mona Sahlin, som än så länge kunnat surfa på ett allmänt motstånd mot regeringen, snart måste börja formulera ett regeringsalternativ tillsammans med miljöpartiet och vänsterpartiet – något som kan bli knöligt.

Kristianstadsbladet:
”Moderaterna har under många mandatperioder varit
bättre på träning än i match. På samma sätt som socialdemokraterna ofta
har varit bättre i skarpt läge. Nu är rollerna ombytta. Och
socialdemokraterna måste i opposition dessutom börja leverera svar på
vad de önskar med sin politik mer än att bara surfa på den missnöjesvåg
som svept över landet.

När s väl sätter ner foten lär det
svänga. Inte minst eftersom reella förslag per definition minskar
väljarpotentialen. Än så länge kan en bred krets av väljare, som inte
trivs med den förändring som pågår, säga sig stödja s utan att de
egentligen vet vad s vill.

Till detta ska läggas att den för ett
maktskifte helt avgörande frågan är hur s ska kunna skrapa ihop ett
regeringsunderlag utan att presentera ett trovärdigt alternativ till
den moderatledda alliansen.

I dag ser det bekymmersamt ut för
borgerligheten. Men det är tre år till match, och motståndarsidan kan
mycket väl komma att köra slut på sig i förväg.”

Smålandsposten:
”Ingen vet vad Sahlin har för politik, inte ens hon själv.”