Gör klimatpolitiken mer gränslös

Regeringen har valt en småtråkig och jordnära linje i klimatpolitiken. Det gör man rätt i.

Riskerna med uppvärmningen förtjänar att tas på allvar, och dessutom finns starka säkerhetsskäl för att minska beroendet av fossila bränslen. Men för den skull behöver man varken hemfalla åt yviga gester eller befalla tagelskjortan på.

Lagom är bäst när det gäller entusiasmen för att ”gå före”. Som Fredrik Reinfeldt och Andreas Carlgren skrev på DN Debatt i slutet av förra året (18/12): ”Vad Sverige åstadkommer i utsläppsminskningar påverkar samtidigt enbart någon promille av världens utsläpp.”

Frågan om jordens uppvärmning avgörs varken i Sveriges riksdag eller på Ica utan i Washington, Beijing och New Delhi. Att ”gå före” till den grad att man skadar konkurrenskraften hos svenska företag gör ingen nytta för miljön. Däremot kan det göra skada. Om produktionen i miljömedvetna Sverige minskar till förmån för tillverkning i mer tillbakalutade samhällen blir både det svenska folkhushållet och miljön förlorare.

När Vetenskapliga rådet i klimatfrågor lade fram sin rapport i förra veckan manade man också till aktivitet snarare än aktivism. EU bör sänka CO2-utsläppen med 30-40 procent till 2020, skriver rådet. Sverige bör rikta in sig på 20-25 procent. Vi har redan gått såpass mycket före att vi inte måste försöka dra ifrån ytterligare och spränga oss på kuppen.

Rätt väg är att satsa på forskning och ny teknik, uppmuntra omställning och satsa kraftfullt på internationellt samarbete. Flera av de klimatsatsningar som Maud Olofsson, Andreas Carlgren och Eskil Erlandsson lade fram i går faller också in under de rubrikerna. Men det finns också frågetecken kring politiken.

När nu Sverige bara släpper ut några promille av världens växthusgaser, varför då inte satsa betydligt mer på insatser i utvecklingsländerna och få mycket större effekt av varje krona? Mindre än tio procent av gårdagens klimatmiljard ska gå till internationellt samarbete. Vi får hoppas att den väldiga biståndsbudgeten inte visar sig lika försiktig.

Enligt uppgifter i förra veckan ska skatten på kärnkraftsel höjas kraftigt. Men på vilket sätt gynnas miljön av att CO2-fri energiproduktion görs dyrare?

Och enligt TT i går ska höstbudgeten rymma förslag om höjd skatt på drivmedel. Men bilisterna har redan fått nog med pisk. Tillsammans med Finland har Sverige EU:s äldsta bilpark, så ta fram bättre skrotningspremier, miljöbilspremier och andra morötter i stället.