Varför ger Littorin LO fria tyglar?

Under Almedalsveckan öppnade LO:s Wanja Lundby-Wedin för förhandlingar om moderniserad arbetsrätt, påminner Per T Ohlsson i dagens Sydsvenskan. Inte minst konfliktreglerna behöver förändras – i ungefär den riktning som centern nyligen föreslog.

Men sannolikheten för förändring minskades snabbt när arbetsmarknadsminister Sven Otto Littorin omedelbart sågade c-tankarna. Per T Ohlsson skräder inte orden:

”Arbetsmarknadsminister Sven Otto Littorin (m) hällde en spann kallt vatten över centerprogrammet redan samma dag som det offentliggjordes. Han meddelade att regeringen inte har för avsikt att lägga fram några sådana förslag.
Därmed har Littorin, den olyckan, undanröjt ett viktigt incitament för LO att ens diskutera konfliktreglerna.”

Jag är kanske mindre benägen än PTO att tro att WLW menade allvar med sitt utspel. LO har flera skäl att vilja få diskussioner med Svenskt Näringsliv till stånd – huvudorganisationen behöver skaffa sig en roll på den offentliga scenen; så länge det pågår samtal mellan parterna kommer regeringen knappast att agera. Men det är obegripligt varför det ska vara så angeläget för arbetsmarknadsministern att visa att regeringen är ofarlig för LO, och att LO-förbunden har fritt fram att härja hur de vill med företagare och enskilda. Han kanske tror att det gör regeringen mer aptitlig i de fackligt anslutnas ögon. Tillåt mig tvivla.