Per Gudmundson
Eftersom lördagens ledarsida innehöll konstaterandet att ”Väljarna vet att socialismen genererar vare sig jobb eller välstånd” innehöll morgonens mejlskörd naturligtvis påpekandet att indiska delstaten Kerala, minsann, motbevisar detta.
Det är kul att tänka sig att den sista socialistiska utopin, det enda som kommunister idag kan peka på med viss stolthet, är en provins i Indien. Allt annat har gått käpprätt nerför.
Men vad kan man säga, då, om Kerala?
Kerala har länge styrts av en vänsterkoalition, ofta med kommunistpartiet i spetsen. Och Kerala har levererat förbluffande fina resultat vad gäller utbildning och folkhälsa. Man kanske kan se det som ett Kuba, fast utan det systematiserade politiska förtrycket – Kerala är ju en del av det demokratiska Indien.
Men ekonomiskt går det sämre. Industrin investerar inte gärna i Kerala. Arbetslösheten ligger runt tjugo procent. Utvandringen är stor (vilket å andra sidan genererar mycket hemskickade pengar från dem som flyttat iväg) och det talas ibland om att regionen förlorar många driftiga människor på det. Under de senaste åren har Kerala dock liberaliserat ekonomin, vilket lett till att tillväxttalen gått från runt två procent till närmare tio.
Kerala är alltså ungefär lika socialistiskt som Fagersta (där ju vänsterpartiet har egen majoritet men driver rationaliseringspolitik). Ekonomiskt klarar sig vänsterstyren enbart om de överger socialismen.
Men visst. Om vänstern vill använda Kerala (eller Fagersta) som affischnamn för att illustrera socialismens slutmål, så inte mig emot. Jag ser fram emot de första opinionsmätningarna som frågar ”Skulle du vilja ha det som i Kerala?” eller ”Om du fick välja boplats fritt, skulle du välja Fagersta?”. Lycka till!