Tänk själv, människa!

En skolchef för den muslimska friskolan Al-Mustafaskolan i Järfälla predikar på sin fritid en rent medeltida rättsuppfattning, avslöjar Dagens Nyheter i dag:

”Kamal Moubadder säger att han inte vill att dödsstraff för otrohet eller att tjuvar får händerna avhuggna införs i Sverige i dag med tanke på det skulle rubba ”helheten i rättssystemet”. Men han accepterar islamiska sharialagar i andra länder och medger att han kan tänka sig dem i Sverige under en förutsättning:

– En enda: om svenska medborgare i en demokratisk process väljer dessa lagar så kan de införas, säger Kamal Moubadder till DN.”

Och som försvar för dessa groteska rättsprinciper säger han:

– Det är islams svar, inte mina.

Man baxnar. Och blir lite rädd. Hur vanlig är Moubadders bokstavstrogna religionstolkning?

I senaste numret av Neo pekar kanadensiska muslimen Irsjad Manji på möjligheten att denna fundamentalism är mer utbredd än man kan tro – och att detta beror på att den muslimska mittfåran glömt bort den gamla muslimska traditionen att ifrågasätta koranens bokstav som ovedersäglig sanning.

Ifrågasättandet, som kallas ijtihad, var vanligt förekommande fram till 1100-talet, men har sedan dess motarbetats av de dominerande krafterna inom islam, menar Manji.

Hennes artikel (pdf), som har rubriken Att tro kräver självständigt tänkande är läsvärd i sin helhet.

”… under hundratals år, har tre antaganden drivit huvudfåran inom muslimskt trosutövande. Ritualerna varierar mellan islams konkurrerande inriktningar, men tre saker är gemensamma för dem alla.

För det första betraktas enighet som identiskt med enhetlighet. För att förbli starka, måste medlemmar av den världsomspännande ummah (den muslimska nationen) tänka likadant.

För det andra betraktas debatt som splittring. Mångfald av tolkningar ses inte längre som en hyllning till Guds majestät; det är ett hot mot den enighet som muslimer måste uppvisa gentemot dem som vill splittra oss.

För det tredje likställs oenighet och kätteri. Snart efter att ijtihads grindar stängdes, började innovation och nytänkande att definieras som ett religiöst brott. Det var fitna – det som splittrar. Eftersom oenighet är motsatsen till enhetlighet måste allt som bidrar till olika uppfattningar förebyggas. Det betyder att innovation är något som måste kuvas, vilket i sin tur betyder att ijtihad måste undertryckas.

Dessa tre ekvationer är inte blott teoretiska. De har satt sina tydliga spår i modern muslimsk historia. Vid 1800-talets slut, till exempel, misslyckades ett modigt försök av egyptiska feminister och intellektuella att blåsa liv i ijtihad till följd av alltmer högljudda krav på muslimsk solidaritet (läs: likriktning).

Samma mönster kvarstår ett sekel senare, och långt från Egypten.”

Hur utbrett det fundamentalistiska tänkandet är kan förstås ifrågasättas – Manji menar ju att det är väldigt omfattande – men skolchefen i Järfälla är ett typexempel på att mönstret i alla fall lever kvar.

Man vill bara utbrista: Tänk själv, människa