PJ Anders Linder
På SvT Opinion rasar – ja, faktiskt – s-riksdagsmannen Luciano Astudillo
mot moderaternas Hans Wallmark, eftersom Wallmark applåderat när
riksdagen fattat beslut om avdragsrätt för köp av hushållsnära
tjänster. Det här välkomnas förstås av Wallmarks väljare i villagettot,
skriver Astudillo i vad han förmodligen tror är en förödande anklagelse.
Villaboende blir säkert glada, svarar Wallmark.
Men det blir i ännu högre grad de som nu får chans att komma in på
arbetsmarknaden. Och varför i all världen ska man tala nedsättande om
människor som bor i eget hem?
Han avslutar så här:
Att beskriva Ängelholm eller den miljö där jag numera bor
som ett ”villagetto” är i bästa fall bara plumpt. Men det är i vart
fall ännu en form av förakt. För dem som genom jobb och egna insatser
lyckats skaffa sig ett eget boende, en tomt eller en liten gård.
Här finns också kanske den stora skillnaden mellan Luciano
Astudillo och undertecknad. Jag tror inte att klasshat och förakt
skapar ett bättre Sverige. Däremot tror jag att vi alla besitter
förmågor som det gäller att frigöra. Drömmar måste kunna förverkligas.
Oberoende om livsprojektet ägs av den som utför hushållsnära tjänster
eller den som efter riksdagens beslut nu kan uppfatta sig ha råd att
köpa hjälpen. Så kan det nog också förklaras att Luciano Astudillo
representerar socialdemokraterna och jag företräder moderaterna
Luciano Astudillo angriper med ideologin som vapen och får svar med
samma mynt. Plötsligt påminns vi om varför det där maktskiftet var så
betydelsefullt. Tänk vad lite mer av den Wallmarkska varan från
ministerhåll skulle göra för självförtroendet i Alliansen.