En full dansk och två sorters huliganer

Jag vill be om ursäkt, säger den dansk som fixade den svenska segern över Danmark i EM-kvalet. Han beskriver sitt beteende som omänskligt, men grejen verkar snarare vara att han druckit 15-20 öl under dagen (i alla fall uppger han det). Det framstår som ett under att han kunde springa, men också svårförståeligt att han släpptes in på arenan. Fylla och fyllon hör inte hemma på fotbollsläktaren.

Domarattacken får nu megauppmärksamhet, eftersom den fick så stora idrottsliga konsekvenser. Men det finns ett annat läktarvåld som inte får samma rubriker, men som gör att jag och andra småbarnsföräldrar drar oss för gå på fotboll. För läktarvåldet handlar inte bara om rena slagsmål utan också att saker slängs in på arenan eller på publiken som kan skada. Stämningen kan vara obehagligt aggressiv.

Och när matchen är slut är risken överhängande att möta fotbollshuliganerna i klackar som bara vill slåss. Huliganerna saknar intresse för sporten och kunde lika gärna vara med på ”slagfältet” när vänstern stenar poliser i samband med storpolitiska evenemang. Som svartklädde Jonas som greps i Rostock i helgen. Han är inte särskilt politiskt intresserad, men säger han i DN:

”Det är action, drag liksom.”