Dags att komma ner på jorden

– Och sen så älskar jag att arbeta i uniform.

Det är när Nina Frisk säger det, i slutet av en replik om hur mycket hon trivs i yrket som flygvärdinna, som det blir uppenbart att det inte funkar längre. Att det är en lögn.

Flygvärdinnan Nina Frisk, i Sofia Helins rolltolkning, har under filmen använt sin yrkesroll som en sköld mot vardagens realiteter. Med pillerburk på huvudet och scarf runt halsen har hon lyckats stänga ute sin påträngande familj och sitt kärlekslösa liv. Uniformen är hennes rustning och inte hennes favoritplagg.

Men till slut fungerar det inte längre att fly verkligheten i luften. Nina Frisk måste konfrontera både sin omvärld och sin självbild.

Kabinpersonalen på SAS har tvingat företaget att ställa in flygningar i fem dagar. Tusentals resenärer har drabbats varje dag. Kostnaden ligger nu runt 100 miljoner kronor för arbetsgivaren. Kunder överväger att byta flygbolag. SAS hela verksamhet, som knappast varit rosenskimrande de senaste åren, är hotad. Bra jobb riskeras.

Att kabinpersonalen skulle vara särskilt utsatt eller underkompenserad är det få som tror. I Dagens Nyheter (27/5) framträder en ung man med gymnasiekompetens och sex veckors internutbildning som efter pålagt traktamente och resetillägg landar runt 30 000 kronor i månaden. Och de stressande lunchrasterna har visat sig vara av normallängd. Gissningsvis finns andra inom företaget som inte ligger i närheten av kabinpersonalens förmåner, och som har svårt att känna sympati just nu.
Strejken blir obegriplig.

Men kanske handlar den egentligen om något annat? Om en självbild som långsamt fräts sönder av verkligheten?

Flygindustrin har revolutionerats och blivit bättre, billigare och mer tillgänglig. Med detta har personalens roll kommit att förändras.

”I dag är kabinkvinnans dräkt bara snäppet hetare än Nettokassörskans gula nylonväst”, skrev Karin Olsson i Expressen (27/5) i en reflektion över hur flygvärdinnan på några decennier sett sin yrkesroll förändras. Borta är idag den fläkt av jet set som en gång var så lockande. Nu är det lågprisflyg och betaljordnötter som gäller.

Kanske är det dags, precis som för Nina Frisk, att kabinklubben på SAS konfronterar verkligheten. Och om det steget skulle kännas för betungande just nu kan de först fly in på biografen för en tankeställare.

Intressant nog är Maria Bloms film Nina Frisk inte den enda i år som behandlar yrkesrollens funktion i våra liv. Darling, i regi av Johan Kling, har en annan ingång. Där drabbas huvudrollsinnehavaren, svalt spelad av Michelle Meadows, av en period i arbetslöshet. Och även om hon inte blir en ädlare människa av vare sig a-kassa eller jobb på McDonald’s, så uppfattar åskådaren med all tydlighet värdet av att ha ett jobb överhuvudtaget.

Det vore tråkigt om den duktiga kabinpersonalens fackklubb skulle låta drömmar om fornstora dar riskera värdefulla arbetstillfällen.