Ledarbloggen

PJ Anders Linder

PJ Anders Linder

Jan Björklund blir ny fp-ledare. I dag är sista dagen för länsförbunden att komma med förslag, och alla stora förbund vill att han ska efterträda Leijonborg. Sörmland vill ha Erik Ullenhag och Gotland Peter Örn, men att två förbund saknar markkontakt gör varken till eller från vad Björklunds kandidatur beträffar.

Björklund är förstås inte okontroversiell, men det är rimligen en poäng i sammanhanget. Fp behöver inte en gråmelerad ordförande som smälter in i tapeten utan en ledartyp, som kan ta täten i en debatt om mer frihet och mindre förmyneri i Sverige. Den rollen har inte alltid varit självklar för fp, och är det inte nu heller, men behovet är inte precis mindre än förut.

Fp måste bli ett parti som står för något eget. Rollen som medelvärde av s och m leder rakt i fördärvet.

I skoldebatten retar Björklund en engagerad minoritet men det är inte tu tal om att han har brett stöd för sin offensiv för kunskap och arbetsro. Enda kruxet med att han blir partiledare är ifall det ger honom mindre tid att tampas med flum och liknöjdhet i Skolsverige.

I övrig politik? Vi vet inte så mycket. Men jag kan inte se något annat än överdriven försiktighet som förhindrar Jan Björklund att gå på Signhild Arnegård Hansen-linjen och satsa på en kombination av respekt för ambition och ansvarstagande för dem som har det svårt. Kamp för rikedom och mot fattigdom, ekonomisk som andlig. Se där får Björklund ett program att sätta i gång med. Ju förr desto bättre!

Arkiv

Fler bloggar