PJ Anders Linder
Jan Björklund får säkert en extra kick när han hör 68-generationen och deras sentida anhängare i Pedagogsverige skära tänder. Ibland får det honom att formulera sig på ett sätt som får skolpolitiken att låta mycket mer gammaldags än den är. Onödigt, måhända – men det är honom väl unt. Skolministern har sedan regeringsbildningen gjort mer bra saker än alla de andra statsråden tillsammans.
Arbetsro, kunskapskultur, bildning – Björklund styrs av precis rätt ledstjärnor. Som är högmoderna och inte det minsta gammaldags. Och Björklund nöjer sig inte med att prata, han sätter fart på saker och ting.
I dagens SvD uttalar han sig starkt för mer svenska och historia i grundskolan. Helt rätt igen. Jag har bara en synpunt: det behövs precis lika mycket på gymnasiet. Det är förfärligt att höra vad högskolelärare i ”Kunskapssamhället” Sverige har att berätta om kunskapsluckorna hos framtidens akademiker.
Socialdemokraterna har lämnat skolan vind för våg och eleverna i sticket. En del klara sig bra ändå, en del klarar sig rentav utmärkt tack vare egan motivation, ambitiösa lärare och engagerade föräldrar. Men alldeles för många får alldeles för lite med sig ut i livet.
Björklund har bestämt sig för att ändra på detta. Regeringen har bestämt sig för att låta honom göra det. Det betyder att man, hur det än går i övrigt, kommer att lämna ett viktigt och bestående arv efter sig. Jag har svårt att tro att Mona Sahlin, oavsett vad hon nu säger, kommer att låta flumgänget ta över skolan igen, på samma sätt som förut, i fall s skulle komma tillbaka 2010.