Annons

Henrik Ennart om mat & hälsa

Henrik Ennart

Henrik Ennart

Varor med Omega-3-fett har blivit så vanliga på senare år att
man lätt glömmer bort att forskningen än så länge bara är i sin linda.
Bakom studier och uttalanden anas dessutom ständigt mäktiga
penningintressen som antingen vill att:

a) omega-3-effekten ska
vara en exklusivt marin företeelse (gäller fiskeriindustrin,
hälsokostbranschen och fiskerinationer som Norge), eller

b) att
även fröoljor från canolaolja (det som vanligen men lite vilseledande
kallas raps i svenska butiker) ska räknas in trots att det bara
innehåller fettsyran alfa linolensyra (ALA) och inte de mer utvecklade
varianterna EPA och DHA. (Bakom detta anas amerikanska spannmålsbjässar
som Cargill och AMD).

Nu har nya vedklabbar kastats in i den eldiga debatten.

Först berättade livsmedelsverket med illa dold förtjusning att ”Hjärtläkare rekommenderar omega-6”.
Det är naturligtvis en i mångas ögon extremt provokativ rubrik som gör
anspråk på att puffa omkull den högst ansenliga stapel av böcker och
artiklar som på senare år med emfas förklarat att omega-6 är en ren och
skär hälsofara. Skälen som brukar anföras är främst två. 1) omega-6 orsakar
inflammation och bidrar på så viss aktivt till hjärtsjukdomar. 2)
omega-6 lägger rabarber på det enzym (delta-6-desaturas) som kroppen
behöver för att omvandla ALA till EPA och därefter vidare över DPA till
det ytterst hälsosamma omega-3-fiskfettet DHA som motverkar
hjärtsjukdomar

I artikeln slår en grupp forskare, som i flera
fall själva starkt bidragit till – för att inte säga utformat – ovanstående
argumentation, fast att omega-6 har många viktiga egenskaper och att
ett intag på 5 till 10 procent av energin innebär en minskad risk för
hjärtsjukdom än ett lägre intag. Villkoret är att intaget sker som en
del i en i övrigt hälsosam livsstil. Att minska intaget av omega-6 från
nuvarande nivå skulle, enligt dessa forskare, öka riskerna.

Men vad hände
med den omtalade balansen mellan omega-3 och omega-6? På stenåldern
uppskattades den ju till 1 till 2 att jämföra med 1 till 10 eller värre
i västerländsk fröbaserad kost. Ja, forskarna menar helt enkelt att man
inte ska kasta ut barnet med badvattnet och därför är det absoluta
intaget av omega-3 och omega-6-fettsyrorna viktigare än det relativa.

Med
andra ord menar forskarna att man inte ska räkna med att få i sig den
mängd man behöver av fiskfett från annat än just fisk. Vegetabilisk ALA
är ändå en dålig källa, hävdar de.

American journal of clinical Nutrition har också en intressant artikel
på temat ALA:s omvandling till EPA och DHA. Här anser sig forskarna ha
upptäckt en genetisk skillnad som gjorde att hälften av den studerade
gruppen på Costa Rica kunde tillgodogöra sig ALA medan den andra
hälften inte alls fick bättre blodvärden. Det innebär alltså att det är
näst intill hopplöst att handla matfett i butiken utan att först ha
gjort en personlig sekventiering av sitt personliga dna. Och tänk vad
komplicerat det blir att handla om inte ungarna är genetiskt identiska
enäggstvillingar.

Men det är naturligtvis drömmen för framtidens
kostkonsulter att gentesta och skräddarsy individuella dieter för alla
oss vanliga stackars hungriga konsumenter. I väntan på nästa omvälvande genfynd är mitt tips att
äta mat som är god och färsk, och att undvika industrimat med många
tillsatser.
Det tipset är gratis.

Henrik Ennart

Det är för tidigt att avskriva riskerna med akrylamid i maten. En dödlighet i nivå med vad trafiken orsakar skulle inte ha gett något utslag i de nya studier som påstås tona ned akrylamidens effekt på hälsan.

Det var 2002 som Livsmedelsverket levererade nyheten att det
cancerframkallande ämnet akrylamid bildas när potatis och annan
kolhydratrik mat upphettas till mer än 100 grader. I ett slag
förvandlades chips, knäckebröd, kakor och frukostflingor till
potentiella cancerhot.

Följande år blåste många faran över när den första stora
epidemiologiska studien inte fann någon koppling till fyra stora
cancersjukdomar. Men 2007 rapporterade så EU:s stora akrylamidprojekt Heatox att den
ursprungliga riskbedömningen var korrekt. De döda råttorna i
laboratorierna hade relevans även för människor. Samma år kopplade en stor holländsk studie akrylamid till ökad risk för cancer i livmoder och äggstockar

När forskare vid Karolinska institutet nu in en serie artiklar
rapporterar att de inte ser någon ökad risk för en rad cancerformer hos
en lika stor grupp svenska kvinnor och män så bör resultaten tolkas med
försiktighet. Det annorlunda statistiska utfallet i Holland kan bero på
att vissa traditionella kakor där ger större spännvidd mellan höga och
låga intag



KI-studierna tyder
helt klart på att akrylamid inte ger en kraftigt
ökad cancerrisk för hela eller stora delar av den grupp äldre svenskar
med traditionella matvanor som undersökts. (Här är en annan studie i serien). Men misstankarna har hela
tiden handlat om en liten riskökning på omkring 1 procent eller drygt
300–400 nya cancerfall per år. En sådan ökning skulle inte ens ge en
krusning i KI-forskarnas diagram trots att vi ändå talar om en
hälsorisk i klass med biltrafiken.

Akrylamidlarmet från 2002 uppfattas av många som ett skolexempel på
överdrivna larm. I själva verket är det ett paradexempel på
svårigheterna att bedriva en känslig och fininställd folkhälsopolitik
utifrån epidemiologiska studier.


Henrik Ennart

Margarinet Becel får inte längre använda Hjärt och lungfondens emblem. Enligt fonden finns det allt för många oklarheter kring hur mättat och omättat fett påverkar vår hjärthälsa.

Hjärt och lungfonden är en stor bidragsgivare till forskningen kring hjärtsjukdomar och fondens logotyp har i flera år prytt förpackningarna till Unilevers storsäljande margarin Becel. Men då avtalet löpte ut i december valde fonden att inte förnya det.

”Vi har följt debatten noga och inte minst en hearing vi arrangerade i höstas övertygade oss om att det här med mättade kontra omättade fetter behöver utredas ytterligare. Det kom fram en del svagheter kring viktiga studier som vi inte uppmärksammat tidigare”, säger generalsekreteraren Staffan Josephson.
”Som debatten gått har avtalet med Becel gjort att vi förknippats med en uppfattning men vi stöder forskning och det känns viktigt att vi uppfattas som fristående.”

Margarinet Becel finns i flera varianter, Omega-3-versionen innehåller 49 procent fleromättat (varav en stor del omega-6), 31 procent enkelomättat och 19 procent mättat fett.

”Vi har haft ett bra samarbete som vi är nöjda med. Vi är överens och i övrigt tycker jag att fonden får uttala sig om detta”, säger Sandhya Forselius som är pressansvarig på Unilever.

Henrik Ennart

En av Nordens mest kända kostexperter, den danske professorn Arne Astrup, har puffat hårt för bantningspillret Tesofensin. Nu har tidningen Politiken avslöjat att Astrup själv har stora ekonomiska intressen i pillret.

En ”världssensation” som kan bidra till vikttapp på 20 kilo och erbjuda det första alternativet till fetmaoperation. Så beskriver Arne Astrup det nya bantningspillret i sin fasta spalt vinjetterad Dr Slank i den stora danska veckotidningen Ude & hjemme.

När Astrup i november presenterade en studie kring effekterna av pillret fick han i en stor svensk morgontidning förklara hur överraskad han var över den stora viktminskning som pillret åstadkom.

I helgen kunde så tidningen Politiken avslöja att Arne Astrup sedan 2007 köpt aktier för 200 000 kronor i bolaget NeuroSearch som utvecklat pillret i samarbete med – Arne Astrup. Till det kommer 210 000 kronor som han kvitterat ut i arvoden från bolaget. Det hela väckte uppmärksamhet eftersom Astrup till vardags är professor på Köpenhamns universitet med uppdrag att för statliga medel ge allmänheten oberoende kostråd.

Frågan om kostforskarnas oberoende har nu hamnat på hälsominister Jakob Axel Nielsens bord. Ordföranden i Folketingets hälsoutskott, Preben Rudiengard, beskriver det hela som en mycket olycklig sammanblandning av intressen. ”Arne Astrup är inte en Herr vem som helst. En stor vetenskaplig forskare ska inte gynna ett bolag där han själv är delägare.”

Knappast någon annan Nordbo kan matcha Arne Astrups meritlista och status som ledande internationell auktoritet inom kostområdet. Han är rådgivare åt Världshälsoorganisationen, WHO, redaktör för den ledande tidskriften om fetma Obesity reviews och sitter med i expertpaneler som bedömer artiklar åt världens tyngsta medicintidskrifter.

Astrup är dessutom själv publicerad ett otal gånger i de tidskrifter som betyder något men kritiker har påpekat att hans resultat har fenomenal förmåga att gå i linje med uppdragsgivarens intresse. Uppdrag från sockerbolaget Danisco parade den dåvarande ordföranden i statliga Ernæringsrådet med att argumentera emot sockrets bidrag till fetmaepidemin. Och då uppdragen istället kom från Arla och den internationella mejeriindustrin följde rapporter som visar att mjölk är rena bantningsmedlet.

Med en fetmaepidemi rasande i västvärlden värderas marknaden för bantningspiller till flera miljarder kronor. Fältet ligger tämligen öppet eftersom de preparat som hittills lanserats medför betydande biverkningar.

Det är heller inte första gången Astrup lanserar ett bantningspiller. Förra gången hette det Letigen, i Sverige även kallat Helsingørpillret, och drogs tillbaka sedan det kopplats till både hjärnskador och dödsfall.