Hört på Hearing om kostråd

Jag tillbringade dagen på hjärt- och lungfondens hearing på temat: Är det dags att uppdatera kostråden? Intressant att se hur otroligt starkt åsikterna går isär och på slutet verkade alla landets ledande forskare på området mest vara överens om att de var oeniga om det mesta, inklusive behovet av att äta mindre mättat fett. Och så var de överens, men inte riktigt, om att medierna orsakade förvirringen.

Mest intressant tyckte jag nog att Mai-Lis Hellenius anförande var. Varför då, kanske någon undrar? Det fanns ju många färgstarka talare. Jo, Mai-Lis som är professor vid Karolinska universitetssjukhuset tillhör skaran etablerade forskare som inte profilerat sig som Atkins-vän eller kritiker av dagens näringsrekommendationer.

Nu sa Mai-Lis att målet att minska intaget av mättat fett kanske spelat ut sin roll eftersom konsumtionen redan minskat jämfört med för några decennier sedan. Fokus borde istället ligga på fettkvalitet, alltså att människor får i sig tillräcklig mängd av enkelomättat och fleromättat fett. Just den åsikten var väl så nära konsensus man nådde i fettdebatten denna dag. Aha, tänkte jag. Just så kan naturligtvis en framtida justering av näringsrekommendationer och kostråd motiveras.

Jo, sen sa Mai-Lis Hellenius en annan sak också som jag tyckte var bra, nämligen att vi måste prata mer om mat än om näringsämnen i framtiden. Det var hon (och stenålderskostaren Staffan Lindeberg) ganska ensamma om, för trots att knappast någon tänkbar boll undgick att hamna i luften denna dag så var det faktiskt en som lyste med sin frånvaro:

Ingen nämnde den processade maten (även om Staffan Lindeberg antydde den). Om vanliga konsumenter ska få ut något av rekommendationen så måste de vara begripliga och inte bara handla om att öka eller minska någon kemisk förening med si eller så många procent. Hur sjutton ska det förresten gå till när man stresshandlar på Ica eller Coop?

Är det något vi vet så är det att ju mer processad maten är, desto mindre näring finns det kvar. Det fleromättade fettet, som alla efterlyste, oxiderar. Flera viktiga vitaminer och dussintals bioaktiva ämnen med känd eller hittills okänd funktion försvinner. Enzymer upphör att existera.

Om epidemiologiska studier säger oss så lite som många experter tycks vara överens så kanske vi skulle drista oss att lita lite mer på Darwin istället. På något sätt klarade sig ju människan hit. Det fanns eskimåer som nästan bara åt fiskfett som mådde jättebra, det fanns skottar som nästan bara åt havre som mådde lika bra, afrikaner som levde gott på fet mjölk och det finns fortfarande folk på ögruppen Trobrianderna som mår bra på att äta mycket frukt. Lärdomen? Den minsta gemensamma nämnaren är inte näringsämnet utan att maten är färsk.

Därför skulle jag vilja se det här kostrådet: Ät färsk mat och sådan som är tillverkad på ett traditionellt sätt. Det spelar ingen roll om det är kött eller potatis bara det kommer från färska, traditionellt tillagade eller åtminstone lågprocessade råvaror. Ta gärna ordentligt med ärter och andra grönsaker till. Variera så mycket du kan. Industrimat kan du äta om du tycker att det är gott, men räkna inte med att det är nyttigt. Färsk och traditionell mat har fungerat evolutionärt några hundra tusen år längre än de nya produkter som just blandats ihop bland forskningsavdelningarnas provrör. Visst kan dom vara hälsosamma, men hur stor är chansen att forskarna upptäcker något överaskande redan nästa år, så varför ta risken?

Undvik processad industrimat så maximerar du chansen att må bra!