Annons

Henrik Ennart om mat & hälsa

Henrik Ennart

Henrik Ennart

Jag noterar att Storbritannien som första land i Europa bestämt sig för att införa allmän folsyraberikning av livsmedel. Det är det brittiska livsmedelsverket FSA:s rådgivande expertkommitté som efter flera års grubblerier kommit fram till att fördelarna ”vida överstiger” de eventuella nackdelarna.

När Storbritannien ansluter sig till samma linje som USA och Kanada redan följt i tio år vilar förklaringsbördan allt tyngre på de svenska myndigheter som motsätter sig folsyraberikning. De barnläkare, exempelvis professor Hugo Lagercrantz vid KI, som på nära håll ser de livslånga lidanden som ryggmärgsbråck orsakar hör till berikningens varmaste förespråkare.

Det är väl känt att ryggmärgsbråck är en klassrelaterad åkomma, betydligt vanligare i grupper med låg utbildning och dåliga matvanor än i de mer burgna förstäderna där fler själva väljer att äta tillskott eller berikad mat. Det är också ett livsstilsrelaterat problem: om vi fortfarande kroppsarbetade som för hundra år sedan och behövde sätta i oss 3000-4000 kalorier om dagen för att täcka energibehovet så skulle vi få i oss folsyran på köpet och betydligt färre fertila kvinnor skulle lida brist på folsyra än idag.

Det paradoxala med den svenska debatten är att de grupper som idag får i sig mest folsyra redan får det via vissa berikade livsmedel (mjölk, smör och flingor) och via tabletter. Det frågan om allmän berikning handlar om är att ge samma förutsättningar även till de som inte läst på så noga.

Om svenska experter,
till skillnad från sina amerikanska och brittiska kolleger, anser att riskerna överväger bör de i logikens namn också varna allmänheten för berikad mjölk, smör och K-special.

Läs också:
13 maj: Även vitamin B12 förebygger ryggmärgsbråck
3 maj: ”Dålig information om folsyra”
8 mars: Folsyra ett etiskt dilemma