Bisfenol en politisk fråga

Det lär dröja innan EU begränsar användningen av den omstridda plastkemikalien bisfenol A i nappflaskor. I ett yttrande avvisar EU:s experter den studie som nyligen orsakade internationell debatt kring kemikalien.

Studien publicerades i tidskriften Jama och visade att personer med höga halter av bisfenol A i urinen också var hårdast drabbade av hjärtsjukdomar och diabetes. Forskarna hade använt den databas som har mest uppgifter om både människors bisfenol- och hälsosatsus, den amerikanska NHANES-studien.

Efsas experter skriver nu att ”det saknas information om exponeringen under den tid som behövs för att utveckla sjukdomar som diabetes och kardiovaskulära åkommor”.
Det stämmer, Jama-studien kan inte bevisa att det finns ett orsakssammanhang och teoretiskt kan samvariationen vara en slump. Problemet är att det skulle krävas en enorm studie som följer en stor grupp människor under många år för att presentera den information som Efsa efterlyser. Sedan skulle expertgruppen med samma oklanderliga forskningsnit kunna efterlysa att resultaten upprepas av en annan forskargrupp.

Nyligen besökte jag ett seminarium arrangerat av Sveriges toxikologiska förening där det framgick att experterna anser att dagens bevis inte räcker för att slå fast att bisfenol A är farligt vid nuvarande exponering. Men det framgick också att experterna ser många oroande tecken och att det saknas bevis för att dagens dos är säker. Kunskapen om bisfenol A – en av världens vanligaste plastkemikalier – är helt enkelt liten.

Frågan är alltså vem som ska stå med risken under de år det tar innan riskerna utretts? Sedan Efsas experter sagt sitt blir svaret: konsumenten. Men bisfenol A skulle kunna göras till ett av de första ämnen som granskas utifrån EU:s nya och strängare kemikalielagstiftning. Det skulle kunna ge ett annat resultat än det som EU just levererat utifrån de gamla reglerna.

Frågan är vad politikerna tycker?