Annons

Henrik Ennart om mat & hälsa

Henrik Ennart

Henrik Ennart

Rökaromer som penslas eller sprejas på maten, eller som maten doppas i, har nästan helt trängt undan traditionell rökning. Vissa rökaromer har funnits på marknaden sedan tidigt 1960-tal men trots detta är det först nu EU på allvar intresserat sig för hur de påverkar hälsan.

I våras skrev jag om att EU:s livsmedelsmyndighet EFSA granskat fyra produkter och att tre av dem ansågs ha för liten säkerhetsmarginal för den tillåtna doseringen. Visserligen hade risken för genskador, som i samtliga fall antytts i provrörsförsök, kunnat avskrivas. Däremot har EFSA:s experter upptäckt att det helt saknas studier kring långsiktiga hälsoeffekter. Det saknas dessutom forskning som talar om ifall rökaromerna kan skada reproduktion och utveckling. Klart är dock att råttor blir sjuka om de får i sig höga doser.

Sedan dess har EFSA:s experter tittat på ytterligare tre rökaromer och av dessa ansågs nuvarande säkerhetsmarginal vara för liten för två: SmokeEz enviro 23 och SmokeEz C-10. Däremot blev det klartecken för Scansmoke Sef 7525. Det underlag som presenterats för den senare ansågs visserligen tunt men experterna menade ändå att nuvarande säkerhetsmarginal var tillräckligt väl tilltagen.

Nu finns det ju förstås risker med traditionellt rökta varor också eftersom de kan innehålla höga halter av cancerframkallande polycykliska aromatiska kolväten, PAH, men dessa ämnen finns även i kondenserad rökarom, om än i halter som EU accepterar.

Det finns ändå skäl för oss svenskar att vara en gnutta återhållsamma med rökaromen. Dels äter vi (och tyskarna) dubbelt så mycket rökarom som övriga inom EU och dels sprider sig användningen av rökarom till en mängd nya produkter. Det är inte längre bara korv, skinka och fet fisk som förses utan rökarom dyker upp i allt från färdigmat, sås och soppor till frukostflingor och snacks.

Det hade EU-experterna inte riktigt räknat med när de bestämde sitt gränsvärde.