USA vill tvinga på oss klorblekt kyckling

Trots EU:s hårdnackade motstånd kan det bli svårt att ha kvar importförbudet mot klorblekt kyckling. I fredags lämnade USA in en officiell protest där man kräver att Världshandelsorganisationen WTO griper in och löser konflikten.

Att klorblekning uppfattas som oaptiligt och riktar fokus bort från en god djuromsorg tycks de flesta inom EU vara överens om och tanken har bland annat mött kraftigt motstånd i EU-parlamentet. Problemet är att EU inte kunnat presentera bevis för att de fyra aktuella bakteriedödande kemikalierna, däribland klor, också medför någon rent fysisk hälsorisk för konsumenterna.

Så sent som i december avvisade EU:s jordbruksministrar ett förslag från EU-kommissionen om att tillåta importen om den klorblekta kycklingen var noga avsköljd och märkt. I fredags kom USA:s svar som innebär att trycket på EU skärps ytterligare.

Historiskt brukar WTO inte ens acceptera en obligatorisk märkning så länge det inte finns bevisade hälsorisker. Utfallet av en WTO-prövning blir därför med största sannolikhet att EU:s importstopp anses sakna stöd i de avtal som styr internationell handel. Därmed kan det tolkas som ett tekniskt handelshinder och bestraffas med dryga böter eller andra kännbara sanktioner.

Striden gäller ganska stora summor. Innan förbudet trädde i kraft 1997 importerade EU-länderna kyckling från USA till ett värde av nästan en halv miljard kronor per år.

Det främsta argumentet emot att desinficera kyckling, förutom att det är äckligt, är att det går stick i stäv med EU:s och Sveriges syn på god djuromsorg. Genom att döda bakterierna efteråt, om det så sker med klor eller radioaktiv strålning, riskerar man att rikta fokus bort ifrån åtgärder som förbättrar djurens miljö medan de fortfarande är i livet. Det har också funnits en oro för att bakterier ska kunna utveckla resistens mot de medel som används, vilket dock inte gått att bevisa.