Annons

Henrik Ennart om mat & hälsa

Henrik Ennart

Henrik Ennart

I våras avslöjade SvD att arbetet med att förbereda EU:s nya kostråd leds av livsmedelsindustrins egen lobbygrupp, ILSI (International life sciences institute) som dessutom fått 123 miljoner kronor av EU-kommissionen för att göra jobbet.

ILSI är en kontroversiell organisation som grundades 1978 av
Coca-Cola, General Foods, Heinz, Kraft och Procter & Gamble och
som idag backas upp av flera hundra av världens största livsmedels-, kemi-
och läkemedelsföretag.

Nu har en grupp kritiker av den kolhydrattäta föda som rekommenderas i myndigheternas kostråd grävt vidare och funnit nya intressanta detaljer som publiceras i en debattartikel i Läkartidningen. Bland författarna märks docent Ralf Sundberg, professorerna Karl-E Arfors och Göran Pettersson, överläkaren Jörgen Vesti-Nielsen och Njurunda-läkaren Annika Dahlqvist med flera.

I debattartikeln påpekas att industrins inflytande över kostråden går långt tillbaka i tiden. Arbetet med att ta fram de Nordiska Näringsrekommendationerna riktade till allmänheten leddes exempelvis av professor Britt-Marie Sandström, närmare bestämt åren 1992-96. Av en nekrolog i Läkartidningen över Sandström, som avled 2002 efter flera års svår sjukdom, framgår att hon också var verksam i flera av ILSI:s exekutiva kommittéer. En av författarna till nekrologen var Livsmedelsverkets kostexpert Åke Bruce, påpekar författarna till debattartikeln. De kunde ha tillagt att Sandströms engagemang i ILSI även lyftes fram i en nekrolog skriven av utländska forskarkolleger i The journal of nutrition.

Att en professor sitter på dubbla stolar och både är aktiv i industrins egen intresseorganisation och ordförande i den statligt finansierade kommitté som på ett oberoende sätt ska fastställa näringsrekommendationer innebär naturligtvis inte självklart att innehållet i rekommendationerna påverkats, men det skadar definitivt deras trovärdighet.

Det faktum att Sandström inte har någon möjlighet att själv bemöta debattinlägget i Läkartidningen kan inte nog betonas. Icke desto mindre är hennes dubbla roller en omständighet som på ett anmärkningsvärt sätt belyser de nära banden mellan industrin, forskarvärlden och myndigheterna som uppenbarligen försiggått helt öppet i decennier.

Som SvD tidigare berättat ifrågasatte ILSI så sent som i
ett remissvar till Världshälsoorganisationen WHO år 2002 rådet att minska konsumtionen av socker till under 10
procent av kaloriintaget. Man menade att det inte var bevisat att
åtgärden, som var ett hot mot läskedrycksindustrin, skulle motverka
övervikt och fetma. Senare fråntogs även ILSI sin exklusiva status med bland annat rösträtt i WHO:s beslutande organ med hänvisning till organisationens bristande opartiskhet.

I Läkartidningen påpekar nu Sundberg med flera att ILSI fortfarande har en arbetsgrupp för diabetes och metabola syndromet med det uttalade syftet att identifiera riskfaktorer, föreslå behandlingsmetoder och att kommunicera detta till beslutsfattare inom EU, WHO, patientorganisationer samt hälsovården.

Gruppen har tagit fram två publikationer där den ena är en översiktsartikel om diabetes som bekostats av bland annat Coca-Cola, Kellog och Südzucker. I denna friskrivs socker som riskfaktor för diabetes. Den andra är en informationsskrift riktad till myndigheter som i sak författats av en rådgivare till New Zealand Sugar Company.

Blotta misstanken om att Coca-Cola och sockerbolagen kunnat diktera kostråden för diabetiker är naturligtvis hisnande.