Henrik Ennart om mat & hälsa

Henrik Ennart

Henrik Ennart

Ett sötningsmedel med noll GI och noll kalorier, som dessutom tycks döda kariesbakterier. Ett naturligt alternativ till syntetiska sötningsmedel som aspartam och sukralos. Ett blad som paraguays indianer använt i hundratals år och som nu marknadsförs med rättviseargument som ett sätt att minska arbetslösheten bland sydamerikas fattiga småodlare.

Det är inte
konstigt att kampanjen för att få stevia godkänt som sötningsmedel inom EU snabbt fått vind i seglen, med glad uppbackning av tongivande miljöpartister. Men det finns skäl att mana till försiktighet och eftertanke även för något så lovande som stevia.

Just nu grubblar EU:s livsmedelsmyndighet över ansökningar om att godkänna stevia både som livsmedel och tillsats. Oavsett utfall blir beslutet kontroversiellt. Marknaden för sötningsmedel är enorm och tillverkarna av syntetiskt aspartam och sukralos ser sina intressen hotade. För stora tillsatsproducenter som Cargill ger stevia en möjlighet att klippa banden med andra kritiserade sötningsmedel. I USA vill Coca-Cola lansera läsk med ämnet redan 2009 under namnet Rebiana och samtidigt växer Kina snabbt fram som ny storproducent.

Anledningen till att stevia än så länge är förbjudet inom EU, liksom i Usa,
Kanada och större delen av världen, är att ämnet visat sig vara cancerframkallande i en del, men inte alla, djurförsök. Men också att något ämne i det blad som stevia
utvinns ur tycks fungera hämmande för reproduktionen. Paraguays
indianer använder inte bara bladet för den söta smaken utan också som preventivmedel och de studier som
hittills finns kan inte utesluta att det är det starka sötningsmedlet som står för den effekten. Helt klart är dock att bladet innehåller medicinskt aktiva ämnen som även intresserar läkemedelsindustrin.

Amerikanska Center for science in the public interest varnade för oklarheterna redan för flera år sedan. Sedan dess har det, enligt bland annat svenska livsmedelsverket, inte kommit till några nya rön som
skingrar dimmorna och ger entydiga garantier för att stevia är
säkert att äta i de doser som skulle bli aktuella i dagens
västerländska kost.
Kanske finns det nya lugnande forskningsresultat i de
hemligstämplade ansökningsluntor som lämnats in till EU, men dessvärre är det då forskning som inte genomgått en oberoende granskning av någon vetenskaplig tidskrift.

Därför är det viktigt
att EU:s experter gör en självständig bedömning som baseras på försiktighetsprincipen, även när det gäller något så trendigt och miljömärkt som stevia.

Fler bloggar