Henrik Ennart om mat & hälsa

Henrik Ennart

Henrik Ennart

En av Nordens mest kända kostexperter, den danske professorn Arne Astrup, har puffat hårt för bantningspillret Tesofensin. Nu har tidningen Politiken avslöjat att Astrup själv har stora ekonomiska intressen i pillret.

En ”världssensation” som kan bidra till vikttapp på 20 kilo och erbjuda det första alternativet till fetmaoperation. Så beskriver Arne Astrup det nya bantningspillret i sin fasta spalt vinjetterad Dr Slank i den stora danska veckotidningen Ude & hjemme.

När Astrup i november presenterade en studie kring effekterna av pillret fick han i en stor svensk morgontidning förklara hur överraskad han var över den stora viktminskning som pillret åstadkom.

I helgen kunde så tidningen Politiken avslöja att Arne Astrup sedan 2007 köpt aktier för 200 000 kronor i bolaget NeuroSearch som utvecklat pillret i samarbete med – Arne Astrup. Till det kommer 210 000 kronor som han kvitterat ut i arvoden från bolaget. Det hela väckte uppmärksamhet eftersom Astrup till vardags är professor på Köpenhamns universitet med uppdrag att för statliga medel ge allmänheten oberoende kostråd.

Frågan om kostforskarnas oberoende har nu hamnat på hälsominister Jakob Axel Nielsens bord. Ordföranden i Folketingets hälsoutskott, Preben Rudiengard, beskriver det hela som en mycket olycklig sammanblandning av intressen. ”Arne Astrup är inte en Herr vem som helst. En stor vetenskaplig forskare ska inte gynna ett bolag där han själv är delägare.”

Knappast någon annan Nordbo kan matcha Arne Astrups meritlista och status som ledande internationell auktoritet inom kostområdet. Han är rådgivare åt Världshälsoorganisationen, WHO, redaktör för den ledande tidskriften om fetma Obesity reviews och sitter med i expertpaneler som bedömer artiklar åt världens tyngsta medicintidskrifter.

Astrup är dessutom själv publicerad ett otal gånger i de tidskrifter som betyder något men kritiker har påpekat att hans resultat har fenomenal förmåga att gå i linje med uppdragsgivarens intresse. Uppdrag från sockerbolaget Danisco parade den dåvarande ordföranden i statliga Ernæringsrådet med att argumentera emot sockrets bidrag till fetmaepidemin. Och då uppdragen istället kom från Arla och den internationella mejeriindustrin följde rapporter som visar att mjölk är rena bantningsmedlet.

Med en fetmaepidemi rasande i västvärlden värderas marknaden för bantningspiller till flera miljarder kronor. Fältet ligger tämligen öppet eftersom de preparat som hittills lanserats medför betydande biverkningar.

Det är heller inte första gången Astrup lanserar ett bantningspiller. Förra gången hette det Letigen, i Sverige även kallat Helsingørpillret, och drogs tillbaka sedan det kopplats till både hjärnskador och dödsfall.

Fler bloggar