Hur säkra är nappflaskorna?

Är nappflaskorna som säljs i Sverige helt säkra? När
EU nyligen beslutade om nya gränsvärden för den cancerframkallande
plastkemikalien bisfenol A reserverade sig både Sverige och Danmark mot
de höga halter som blev tillåtna.

I fredags meddelade Kanada som första land att man helt tänker
stoppa import, försäljning och reklam för nappflaskor i plasten
polykarbonat som innehåller ämnet bisfenol A.

Beslutet är tänkvärt eftersom plastkemikalien är vanlig även i
svenska nappflaskor. Men inte bara där, bisfenol A är det hårda i
hårdplast och en av världens mest sålda plastkemikalier som finns i
allt från skrivbordsytor, mobiltelefoner och cd-skivor till plastmuggar
och, just det, nappflaskor.

I Nordamerika har bisfenol-larmet gjort att mängder av
plastkonsumenter konverterat till glas. Men på torsdagen lugnade
Sveriges största tillverkare, Esska-plast i Lidköping, med att alla
flaskor testas regelbundet och håller sig under EU:s gränsvärden.

Problemet är att den mångåriga striden om bisfenol A handlar just om hur detta gränsvärde ska se ut.

Kanadas hälsominister Tony Clement förklarade i fredags att även om
forskningen tyder på att exponeringen av små barn och nyfödda ligger
under den gräns som orsakar effekt, så behöver säkerhetsmarginalen bli
större. ”Vi anser att vi behöver göra detta för att vara på den säkra
sidan” (”better safe than sorry.”)

Tony Clement åberopade bland annat forskning som visar
att bisfenol A kan påverka det kvinnliga könshormonet östrogen, skada
reproduktionen och dessutom orsaka prostata- och bröstcancersenare i
livet. Han kunde också ha nämnt att andra studier kopplat bisfenol A
till ökad fetma.

I själva verket är den kanadensiska regeringens argument i stort
sett samma som kemikalieinspektionen förde fram när EU nyligen gjorde
en förnyad riskvärdering. Sveriges främsta oro gäller risken för
störningar i hjärnans och beteendets utveckling hos små barn: kort sagt
hyperaktivitet och koncentrationssvårigheter.

EU:s översyn slutade med att den mängd som anses säker femdubblades,
ett beslut som Sverige och Danmark kraftigt motsatte sig och även
formellt reserverade sig emot i protokollet.

EU bestämde sig nämligen för att utan klara skäl
avfärda 149 studier där låga doser gett skador på en viss typ
försöksmöss. I stället baseras EU:s nya gränsvärde enbart på 27 till
stor del företagssponsrade studier som inte funnit någon sådan effekt,
annat än vid mycket höga doser, på en helt annan typ av möss.

I förhållande till dessa studier är säkerhetsmarginalen mycket god.
Räknar man in övriga 149 studier är marginalen plötsligt mycket liten.
Amerikanska myndigheter rapporterade förra året att 95 procent av de
konsumenter som undersökts hade halter som var i nivå med eller högre
än vad som orsakat cancer hos dessa försöksdjur.

Sten Flodström på kemikalieinspektionen var med i EU-förhandlingarna
och konstaterar att ingen i dag vet vilken av de båda sorternas möss
som mest liknar människan. ”Det är rena spekulationer”, säger han.

Men nappflaskor är inte den enda källan som uppmärksammats i USA. I
mars gick ansedda Center for science in the public interest ut och
avrådde gravida kvinnor från att äta konserver eftersom bisfenol A
finns i den lack på insidan av burken som hindrar utfällningar av bly
och andra tungmetaller.

Andra har pekat på riskerna med motsvarande lack i förpackningar med flytande bröstmjölksersättning, som är vanliga i USA.