Konsumentkrav i USA: Bort med BPA ur maten!

Världens mäktigaste konsumentorganisation, amerikanska Consumers Union, kräver nu att plastkemikalien BPA försvinner ur maten. Kravet är helt logiskt. För konsumenterna finns det ingen som helst anledning att utsätta sig för denna helt onödiga risk medan forskarna reder ut sin kontrovers.

Nyheten om att höga halter av plastkemikalien BPA finns i konservburkar slog ned som en bomb i livsmedelsindustrin. Det var inte igår utan 1995 och den gången nådde informationen aldrig ut i de stora nyhetsmedierna.

Det första fyndet gjordes i något så udda som schweiziska fiskkonserver och källan visade sig vara den plastlack på insidan av burken som skyddar innehållet från utfällningar av metaller.

Senare upptäckte man BPA även i en rad grönsakskonserver men de allra högsta halterna fanns i fiskburkar av metall med sardiner, ansjovis, makrill men även fläskkött och köttpålägg. Ju fetare och mer oljigt innehåll, desto mer risk för BPA, blev slutsatsen.

Sedan dess har forskarna tvistat om hur mycket av ämnet vi egentligen får i oss och vad det gör i kroppen. Mer än 150 studier har antytt risker, ändå visar färska mätningar att vi exponeras för stadigt ökande mängder.

Ett tecken på osäkerheten är att myndigheternas gränsvärden åkt upp och ned som en jojo. Just nu tillåter USA fem gånger högre halt än EU, som nyligen femdubblade sin. Sverige ville ha en marginal som var 500 gånger större än EU:s och de forskare som igår skrev en redaktionell kommentar i en utgåva av den ansedda tidskriften Jama vill att marginalen är 5000 gånger större än i USA.

En titt i de dokument som ligger till grund för bedömningarna visar på omfattande metod- och mätproblem bara för att bedöma exponeringen. De kluriga frågorna är många. Ska man mäta på fiskentusiaster eller på ett EU-snitt. Ska man slå samman intag i olika länder? Och hur gör man om det finns någon tok som rabiat håller sig till ett enda varumärke, som råkar ligga högt?

Och vilka andra källor än konserver ska räknas med? Få visar det sig, även om en ny spansk studie exempelvis visar att returpapper är en hittills okänd källa till BPA-exponering som inte tagits med. BPA är nu en av världens största volymkemikalier som finns överallt i vår miljö och rapporteras i fiskar och sjövatten.

Amerikanska National institute of health menar att det finns skäl till oro. Ändå upprepar livsmedelsverken i EU, Sverige och USA att de doser vi får i oss är säkra. Amerikanska FDA förklarade dock att gårdagens rapport om en koppling till diabetes och hjärtsjukdomar hos vuxna innehåller ny kunskap som måste följas upp.

Nu tycker världens största oberoende konsumentorganisation, amerikanska Consumers Union, att det får vara nog. ”Säkerheten med BPA vid nuvarande exponering av den amerikanska befolkningen har inte bevisats och regeringen ger konsumenterna motstridiga besked om graden av oro”, förklarar Urvashi Rangan som är talesman för organisationen. ”Myndigheterna borde inte chansa när ett berg av risker tornar upp sig.”

Det finns ingen anledning för konsumenterna att ta risken när det finns alternativ.