Annons

Henrik Ennart om mat & hälsa

Henrik Ennart

Henrik Ennart

Frukt och grönsaker förebygger inte cancersjukdomar så bra som man tidigare trott, och samma sak gäller kostfibrernas förmåga att förebygga cancer i tjock- och ändtarmen. Däremot har bevisen stärkts för att frukt, grönsaker och fibrer kan förebygga hjärtsjukdomar, vilket motiverar en fortsatt framskjuten plats på tallriken.

Där är några mindre uppmärksammade, men väl så dramatiska, kurskorrigeringar i Världscancerforskningsfondens senaste rapport om hur kost och livsstil påverkar risken för cancer. Vad som också stärkts under de tio år som gått sedan WCRF senast dammsög världens universitet på akademisk forskning är kopplingen mellan fetma och en rad cancersjukdomar. Nu kan man till och med slå fast att riskkurvan börjar stiga redan innan man passerat gränsen mellan normalviktig och överviktig, alltså vid BMI 25. Därför rekommenderas unga att hålla ett lågt normalt BMI medan vuxna ska försöka undvika viktuppgång.

I en intervju med amerikanska Center for science in the public interest avråder en av experterna i panelen, Harvard-professorn Walter Willett, till och med från att dricka mer än ett glas fruktjuice om dagen. Orsaken är att en hög konsumtion av fruktsockret kan kopplas till övervikt och diabetes.

Walter Willett säger
att det i WCRF-rapporten skett ”en nedtoning av frukt och grönsaker som tidigare har varit högst uppe i toppen. Där är de fortfarande, men tidigare trodde vi att det var troliga eller övertygande bevis för att frukt och grönsaker kunde minska risken för en lång rad cancersjukdomar. Nu gäller det mest för cancer i mun, hals och matstrupe. Huvudproblemet är att det till 1997 års rapport bara fanns retrospektiva case-kontroll-studier. ” (Alltså studier som bygger på att deltagarna i efterhand försöker minnas vad de åt tidigare i livet.)

”Vi visste hela tiden
att det var en tänkbar snedvridning eftersom de friska människor som deltar i dessa studier tenderar att vara mer hälsomedvetna. De har ett högre intag av frukt och grönsaker, och det får det att se ut som om cancerpatienterna har en låg konsumtion av frukt och grönt.”

Walter Willett förordar ändå en generös konsumtion av frukt och grönt.
”Ja, det är viktigt. Även om bevisen är nedgraderade en bit för cancer har bevisen för hjärtsjukdomar blivit starkare. Men jag skulle ta bort fruktjuicer från listan eftersom det är växande bevis för att deras socker är skadligt. Vi ser att en ökad risk för diabetes följer med en högre konsumtion av fruktjuice. Jag tror att ett litet glas om dagen är ok, men inte mer.”

WCRF-rapporten uppmärksammades mest för att den så tydligt lyfte fram riskerna med att överkonsumera kött från nöt, gris, lamm och get och framför allt processade charkvaror. Fisk och fågel framhölls som ofarligt ur cancersynpunkt. I rapporten ges ett antal tips, bland annat att äta mat från växtriket men undvika de som är rika på stärkelse eller hårt raffinerade (som vitt ris och vitt bröd) liksom söta drycker.

Henrik Ennart

Kanske inte så konstigt att björnarna proppar sig fulla med blåbär innan de går och lägger sig i idet. När forskare för första gången testade en ny modern metod för att mäta antioxidanters aktivitet hamnade blåbäret i topp i det förvisso något begränsade urvalet. Därefter följde i fallande ordning kända superfrukter som tranbär, äpple, röda vindruvor och gröna vindruvor.

Med de gamla testmetoderna har man lagt bitar av frukten i ett provrör och undersökt innehållet av antioxidanter. Men med den nya CAA-metoden har ett nytt steg tagits genom att man kommit på ett sätt att testa antioxidanternas aktivitet och fördelning inuti levande celler. Då visade det sig att vissa antioxidanter var mer energiska än andra. De test som nu gjorts på Cornell-universitetet visar att den växtkemikalie som har högst cellulär aktivitet är quercetin följd av kaempferol, gallaten EGCG, myricetin och luteolin.

Resultaten gör med all säkerhet att ytterligare fokus kommer att riktas mot just de potentiella
hälsoeffekterna av olika sorters bär. Till den skara som brukar framhållas, men som inte ingick i det aktuella testet, hör även
björnbär och jordgubbar.

Henrik Ennart

Märkligt, inte sant, att fitness-industrin går som tåget utan att vi blir smalare eller mindre stillasittande. Den paradoxala utvecklingen gäller inte bara mig, och kanske dig, utan syns överallt i hela västvärlden, men lyckligtvis tror sig forskare vid universitetet i Leicester nu ha kunnat knäcka den kluriga nöten. Slutsatsen är att gymen drar fördel av den hälsotrend som i sin tur vilar på forskningsrapporter och myndigheternas hälsokampanjer, men att fitnessindustrin i själva verket är illa rustad att lösa problemet för det stora flertalet av oss.

Jennifer Smith Maquire
, som gjort studien, pekar på flera orsaker. För det första, menar hon, är övervikt och fetma socialt skiktade problem med tyngdpunkt bland lågutbildade och låginkomsttagare. Det är grupper som sällan ses på gymen och därför cementerar fitnessbranschen i själva verket bara en gammal social skillnad, menar Maguire. Hennes studie är gjord i USA men var och en som funderat på att teckna ett årskort på SATS inser förstås att detta inte är något som primärt är tänkt för familjeförsörjare i låginkomstskiktet. Och den som inte har råd med personlig tränare och de bästa maskinerna får självklart nöja sig med sämre träning.

Men inte nog med det. Maguire menar att hälsoklubbar, fitness-center, personliga tränare och flashiga magasin förvandlat träning till något som var och en ska klara av på sin fritid. Träningen ska pressas in bland allt annat. Olyckligt, tycker Maguire, eftersom övervikt och stillasittande är kollektiva problem som hänger ihop med processad mat, arbetsorganisation och stadsplanering.

Dessutom är det viktigare att se hälsosam och vältränad ut, än att verkligen vara det, fortsätter de. Mycket av den träning som uppmuntras tillför faktiskt inte så mycket för den långsiktiga hälsan och är definitivt ingenting som det stora flertalet mäktar med att uthålligt utsätta sig för under en lång följd av år.

Kollektiva lösningar för bättre folkhälsa tycks faktiskt ligga i tiden i den globala kampen mot fetma och välfärdssjukdomar. Igår berättade SvD att Vägverket, Banverket och Nutek vill satsa en halv miljard om året i 20 år på att främja cykling. Det var visserligen främst ett miljömål men går också helt i linje med tankarna som diskuteras inför den folkhälsoproposition som regeringen planerar att lämna efter nyår. Så bli inte förvånad om din vardag plösligt blir lite mer ansträngande framöver.