Annons

Henrik Ennart om mat & hälsa

Henrik Ennart

Henrik Ennart

Hur vet jag vilken bröstmjölksersättning som är farlig? Den frågan har läsare ställt sedan jag skrev om att importen av hälsofarlig mat ökat från Kina. Bland annat nämndes att bröstmjölksersättning förorenats med enterobacter sakazakii som är mycket farlig för spädbarn och inte minst för barn som är för tidigt födda.

Det är naturligtvis ett otyg att EU-kommissionen inte berättar vilka märken som varningarna gäller. Men även om hotet är reellt ska man komma ihåg att dödsfall är mycket sällsynta, och att det inte finns några aktuella rapporter om insjuknanden i Sverige. Men vill man vara riktigt säker så finns det åtgärder som man själv kan ta till.

Viktigast är att bara tillreda så mycket mjölkersättning som går åt. På danska förpackningar har man brukat skriva att det går bra att laga till för 24 timmar åt gången, bara man kyler ned snabbt. Men det är alltså ett dåligt råd med tanke på enterobacter sakazakii.

Det andra är att värma upp drycken till minst 70 grader. Men den informationen har myndigheterna inte gått ut med så aktivt eftersom det dels bedöms som orealistiskt att alla föräldrar ska stå med termometer och dels att man inte riktigt vet hur näringsvärdet försämras om man använder kokande vatten. Vissa vitaminer kan då slås ut. Men om man lägger sig på strax över 70 grader så slås alltså bakterien ut utan att näringsinnehållet skadas.

Henrik Ennart

Svenska kvinnor har lika ont om hälsosamma Omega-3-fettsyror i bröstmjölken som kvinnor i Tredje världens fattiga inland, visar en stor amerikansk studie. Bäst mjölk har kvinnor i fattiga eller rika kustområden som äter mycket fisk.

Det har ju antagits att människan en gång utvecklades vid floder och vattendrag och att våra förfäder till rätt stor del levde på fisk. Och eftersom fisk, inte minst fet sådan, är en bristvara i modern västerländsk kost är det kanske inte så förvånande att Omega-3-fettsyror nu i den ena studien efter den andra tillskrivs läkande förmåga mot allehanda krämpor.

Ett antydan om vad naturen själv tycker om saken kan man få av att analysera bröstmjölk och det är just vad amerikanska forskare gjort. I senaste numret av American Journal of clinical nutrition har de sammanställt data från 106 olika studier från 36 länder och resultaten visar att barn i Japan, de arktiska delarna av Kanada, Filippinerna och Dominikanska republiken får i sig mångdubbelt mer av Omega-3-fettsyran DHA i modersmjölken än vad exempelvis vi svenskar får. De länder som ligger i topp är kustländer eller öriken där man äter väldigt mycket fisk.

Minst DHA fick de ammande småttingarna i Pakistan, på den sydafrikanska landsbygden, i Kanada, Frankrike och Nederländerna. Två av tre svenska studier som analyserats placerade även oss i bottenträsket, medan den tredje låg knappt över snittet.

Gemensamt för kvinnorna med låga halter DHA i bröstmjölken var att de antingen levde i Tredje världens fattiga inland eller var hänvisade åt modern västerländsk mat.

Henrik Ennart

Barnmat förgiftad med enterobacter sakazakii har börjat dyka upp i EU där varorna sedan kan röra sig fritt. Bakterien klassas som en av de två allvarligaste i just barnmat, av EU:s livsmedelsmyndighet Efsa. EU-kommissionen har skickat ut varningar via larmsystemet Rapid alert system for feed and food, RAFS. Men av någon svårbegriplig anledning namnger man där inte vilka varumärken som berörs.

Det brittiska livsmedelsverket FSA är tydligare och varnar på sin hemsida för åtminstone en produkt som bör undvikas: New Baby Soya – A Soya High Protein Food for Babies. Enligt FSA säljs produkten framför allt i östafrikanska butiker, och det finns ännu inga rapporter om att den påträffats i Sverige.

Enterobacter sakazakii är särskilt farlig för spädbarn under ett år och inte minst för tidigt födda barn där dödligheten är hög.

Henrik Ennart

Skyddar amerikansk skräpmat mot prostatacancer? Utan hänsyn till andra skador från skräpmaten måste frågan kunna ställas sedan en ny stor studie visat att den variant av E-vitamin som finns i billig majs och sojaolja minskar risken för prostatacancer med en tredjedel. Majs- och sojaolja är vanligare i USA än i Sverige,

Så sent som i februari berättade SvD om en stor studie från Harvard som visade att E-vitamin i kombination med selen, också hade en gynnsam effekt på prostatacancer. Selen är ett mineral som är betydligt vanligare i spannmål från USA än från Europa, och därmed även i amerikanskt hamburgerbröd får man förmoda.

Att E-vitamin tycks kunna skydda mot prostatacancer är ingen överraskning i sig. Det finns ganska många studier som visat detta, men också några förbryllande undantag. Effekten har framför allt tillskrivits den antioxidativa effekten hos den variant som kallas alfta-tokoferol. Men det som vardagligt brukar kallas för E-vitamin är egentligen fyra
olika sorters tokoferol och fyra sorters tokotrienol.

Alla forskare har inte varit övertygade om att det är just alfa-tokoferol som har den skyddande effekten. Alfa-tokoferol är en billig form av E-vitamin som är mycket vanlig i vitamintabletter, och få studier finns om hur effekterna av de olika E-vitaminvarianterna skiljer sig.

Men nu visar en stor studie från National Cancer Institute och National Institute of Health i USA att bara mat rik på gamma-tokoferol tydligt minskade risken för prostatacancer.

Forskarna har analyserat hur intag av olika sorters tokoferol påverkat risken för prostatacancer bland 295 344 män i åldern 50 till 71 år som ingick i en stor kostundersökning (AARP Diet and Health Study). Under de fem år som männen följdes fick 10 241 av dem diagnosen prostatacancer. Forskarnas slutsats var att tillskott i doser mellan noll och 800 internationella enheter (IU) per dag inte hade någon effekt alls. Däremot minskade risken signifikant, med 32 procent, för dem som åt riktig mat som var rik på gamma-tokoferol.

Gamma-tokoferol
finns i majs- och soja-olja och är betydligt vanligare i USA än i Europa. Påpekas bör dock att dessa oljor i övrigt anses innehålla en ohälsosam balans mellan fettsyrorna (t ex hög andel Omega-6 och palmitinsyra). Det är också de oljor som oftast härdas och då får sällskap av transfettsyror.

Henrik Ennart

Brukar du skala dina äpplen innan du äter dem? Sluta med det! Sedan länge vet forskarna att nästan alla äpplets nyttigheter sitter i just skalet, och då inte minst i det färgämne som gör äpplet rödkindat när det träffas av solens strålar.

Efter att ha skalat 104 kilo Red delicious kan nu en forskargrupp vid Cornell-universitetet i New York rapportera att de funnit ett dussintal ämnen kallade triterpenoider i skalet som antingen motverkade eller helt tog död på cancerceller vid laboratorieförsök. Samma forskargrupp har tidigare lyft fram den antioxdativa effekten av olika phytokemikalier i skalet, bland annat flavonoider och fenolsyror.

Effekten av flavonoider har dock på senare tid ifrågasatts av ledande forskare med argumentet att dessa ämnen har en mycket kort livstid sedan de konsumerats. Cornell-forskarna misstänker nu att det istället är triterpenoiderna som svarar för den starkaste cancerhämmande effekten.

Medan Livsmedelsverket rekommenderar att vi äter fem frukter eller grönskare per dag tycker Cornell-forskarna att det är bättre om vi knaprar i oss tolv.

Ett problem med en så stor konsumtion är naturligtvis risken för bekämpningsmedel och spridning av exempelvis salmonella och E-coli-bakterier. Att tvätta av frukten och köpa ekoodlat är inget dumt alternativ för den som tänker följa Cornell-forskarnas råd.

Henrik Ennart

Välkommen till Bregott-fabriken!

Snart kan den välkända reklamfilmen bli verklighet med hjälp av en ko som heter Marge och modern genteknik, rapporterar forskare vid ett bioteknikföretag på Nya Zeeland.

Det var vid en kartläggning av landets 4 miljoner kor som forskarna upptäckte att en som hette Marge bar på ett muterat genetiskt anlag som gör att hon mjölkar färdig skummjölk. Medan fetthalten i vanlig mjölk brukar vara 3,5 procent har den magra mjölken från Marge en fetthalt på ynka 1 procent. Nästan som lättmjölk med andra ord, men märkvärdigt nog med bibehållen smakupplevelse, rapporterar forskarna i Chemistry & Industry magazine.

Mjölken med
mindre mättat fett och större andel enkel- och fleromättat fett lämpar sig dessutom utmärkt för smör som är mjukt och bredbart även när det hämtas direkt från det kalla kylskåpet.

Ett tänkbart sätt
att ta vara på Marges speciella anlag skulle kunna vara att klona henne. I USA har myndigheterna redan gett klkartecken för den omtvistade tekniken, medan EU:s livsmedelsmyndighet EFSA kommer med sitt utlåtande senare i år.

En första kommersiell flock kan vara i drift redan 2011 hoppas forskarna som jobbar vid bioteknikföretaget ViaLactia. Och varför inte döpa den första kalven till Margerin?

Henrik Ennart

Hälften av de 34 bantningsmedel som Livsmedelsverket och Läkemedelsverket köpte på internet innehöll ett eller flera av de hälsofarliga ämnena efedrin, pseudoefedrin, synefrin och usninsyra. Dessutom innehöll 27 medel andra substanser som är läkemedelsklassade utan att produkterna var godkända. Försäljningen är därmed olaglig.

SvD uppmärksammade problemet redan i mars
och kunde då berätta att tillverkarna börjat fasa ut efedrin för att istället använda
systersubstansen synefrin. Den bilden bekräftas nu genom att synefrin
påträffades i elva produkter och efedrin i sex.

Bland de medel som klassificeras som livsmedel varnar myndigheterna främst för produkterna Fatburner Boost, Termoxical, och Thermo Shred.