Annons

Henrik Ennart om mat & hälsa

Henrik Ennart

Henrik Ennart

Kentucky Fried Chicken har gått med på att informera alla sina konsumenter i Kalifornien om att deras pommes frites innehåller akrylamid som kan orsaka cancer. Informationen lämnas i enlighet med en lag som röstades igenom 1986 med stöd av 63 procent av delstatens invånare och som tvingar företag att tydligt informera om farliga ämnen. Analyser visade att en portion pommes frites innehöll 82 gånger högre halt akrylamid än vad som tillåts i dricksvatten enligt det amerikanska naturvårdsverket, EPA.

Det svenska Livsmedelsverkets varning för akrylamid år 2002 används ofta som paradexempel på överdrivna matlarm som påstås oroa konsumenter i onödan och underminera förtroendet för myndigheter och forskare. Jag har aldrig riktigt förstått den där kritiken, även om det gjordes några PR-mässiga blundrar i samband med att nyheten presenterades. Att underskatta riskerna med akrylamid kan tvärtom visa sig vara en felbedömning, och den insikten ligger naturligtvis bakom att många av världens företag i det tysta ägnar stor kraft åt att lösa problemet.

Forskarvärlden är överens om att akrylamid, som bildas när stärkelserika livsmedel värms upp till höga temperaturer, är starkt cancerframkallande, och dessutom i betydligt högre grad än de flesta andra ämnen som nämns i sådana sammanhang. Vad man däremot inte vet är vilka doser som krävs för att människor ska bli sjuka. Men då kan man tillägga att epidemiologiska studier nästan aldrig kan ge några sådana besked och att den exakta dosen som är skadlig för människor inte ens är solklar när det gäller så erkänt cancerframkallande och välstuderade saker som tobak och radioaktivitet. För att få veta risken måste man i flera decennier mata tusentals människor med chips och kakor och se hur många som på lång sikt utvecklar cancer. Felkällorna är naturligtvis oändliga, försökspersonerna kanske ljuger om sitt snaskätande, äter korv med nitrit, bor vid en motorväg eller är passiva rökare via ventilationstrumman utan att veta om det.

Få områden har på kort tid sugit åt sig så många forskare världen runt som inlett nya studier. Det goda förde Livsmedelsverkets larm med sig och det gör att osäkerheten kring akrylamid förhoppningsvis kan minska något i framtiden. Under tiden är det rimligt att tillverkarna även i Sverige berättar hur mycket cancerframkallande akrylamid som finns i maten de säljer. Varför ska bara amerikanska konsumenter få veta sånt?

Henrik Ennart

Nya produkter och inte minst läkemedel gör att behovet av försöksdjur anses öka med en miljon per år, enligt en uppskattning av EU-kommissionen. Därför satsar EU på att ta fram alternativa testmetoder och med hjälp av dessa kan ökningen stanna vid plus 300000 försöksdjur, skriver EU-representationen i ett pressmeddelande.

Möjligen en finjustering av temperaturen i helvetet, kan tyckas, om man skulle råka vara ett försöksdjur. Icke desto mindre är det välkommet att EU idag godkänner fem nya metoder som bland annat bygger på att utveckla konstgjorda celler. Ett exempel är att använda konstgjord hud för forskning kring hudirritationer. Tillsammans anses den här sortens alternativa tester kunna bespara 200000 kaniner per år från det tvivelaktiga nöjet att bli försöksdjur.

Forskarna hoppas att nya metoder på sikt ska göra djurförsök överflödiga för att undersöka bland annat risken för förgiftning, fosterskador, allergier och cancer.

Sedan år 2003 är det förbjudet
inom EU att testa kosmetika på djur. Från år 2009 får ingen
djurtestad kosmetika säljas inom EU med några få undantag som måste
bort senast år 2013.

Henrik Ennart

Hur farligt är egentligen amalgamet i tänderna? När frågan senast prövades inom EU för ett tiotal år sedan blev slutsatsen att det saknades belägg för att det skulle vara farligt så länge hanteringen skedde på ett professionellt sätt.

Men nu har EU-kommissionen begärt att två expertkommittéer åter går igenom forskningen. Det man vill veta är om nya rön ändrat bilden så att amalgam kan kopplas till allergier, neurologiska störningar och andra hälsoproblem. Dessutom efterlyser kommissionen en allmän bedömning av om amalgam kan anses vara säkert för patienter och de som hanterar ämnet i yrket, liksom om det finns några särskilt stora risker för speciella grupper som barn och gravida.

Men kommissionen
påpekar också att det finns tämligen lite forskning kring hälsoeffekter av de alternativa material som tagits i bruk. Därför efterfrågar man även en utvärdering av komposit-material, keramiska mineral och porslin.

Samtidigt får en annan expertgrupp i uppdrag att se över hur
kvicksilverutsläpp från amalgam påverkar miljö och människor. Om det
behövs mer kunskap för att ta ställning i frågan uppmanas kommittén
att presentera en lista på exakt vilken forskning som krävs.

I Sverige har användningen av amalgam minskat kraftigt sedan 1999 då tandvårdsförsäkringen slutade att betala för amalgam. Då såldes 975 kilo kvicksilver för amalgam. Idag är siffran nere i drygt 100 kilo. Ungefär hälften av amalgamet utgörs av kvicksilver. Idag dag utförs omkring 2 procent av alla tandfyllningar i Sverige med amalgam.

Sverige vill
att försiktighetsprincipen ska gälla, och har drivit på för ett
förbud mot nyanvändning av amalgam.

Henrik Ennart

Feta barn åt 134 procent mer godis när de fått se TV-reklam för mat. Ju kraftigare övervikt barnen hade från början desto större var sannolikheten för att de skulle välja den fetaste maten, visar en studie från universitetet i Liverpool.

Forskarna lät 60 barn i åldern 9 till 11 år titta på olika sorters TV-reklam följt av en tecknad film. Efteråt fick de välja och vraka ur en buffé med ett urval av varierande fetthalt. Det visade sig att barnen åt mycket mer när de tittat på matreklam än då de visades en reklamfilm för leksaker. De feta barnens konsumtion ökade med hela 134 procent , de överviktigas med 101 procent och de normalviktigas med 84 procent.

Det visade sig
också finnas ett samband mellan barnens vikt och vad de stoppade i sig. Medan de fetaste barnen konsekvent valde de fetaste godisbitarna, framför allt choklad, valde de överviktiga barnen oftare gelegodis som innehåller mindre fett.

I Sverige är det sedan länge förbud mot TV-reklam riktad till barn under 12 år. Men exponeringen har ändå varit stor via TV3 och TV5 som sänder från Storbritannien, där dock hårdare regler är på gång. En starkt växande reklamtrend som är svårare att reglera är produktplacering av varor som rekvisita i filmer och program.

Henrik Ennart

Den 25 åriga forskarstriden kring sötningsmedlet aspartam fortsätter och åter är det Morando Soffritti, forskningsledare vid italienska Ramazzini-institutet som står i centrum. I samband med att han idag, tisdag, får ta emot ett hederspris för sitt arbete på ansedda Mount Sinai School of Medicine i New York presenterar Soffritti nya resultat som han anser ger säkra belägg för att aspartam orsakar cancer hos försöksråttor.

Vid denna andra Ramazzini-studie på aspartam fick 400 försöksdjur låga doser av sötningsmedlet vilket enligt institutet resulterade i att en ännu högre andel av honråttorna utvecklade leukemi än i den första studien som publicerades i november 2005. Dessutom hävdar forskarna bland annat att de för första gången observerat en signifikant ökad risk för bröstcancer.

Som av en händelse, i en debatt som lika mycket tycks föras av PR-strateger som av experter, lämnade den amerikanska livsmedelsmyndigheten FDA i fredags sitt slutgiltiga men kortfattade yttrande över Ramazzini-institutets första aspartam-studie, för övrigt den i särklass största studie som någonsin gjorts på aspartam. Precis som EU:s livsmedelsmyndighet EFSA tidigare gjort, dömer FDA ut resultaten med hänvisning till en lång rad brister som man anser sig se i metoden och underlaget.

Precis som EFSA hänvisar FDA också till ”en stor epidemiologisk studie” som sägs visa att aspartam inte orsakar cancer hos människor. Vad som inte sägs är att även denna studie, som lägligt redovisades innan den var riktigt klar några veckor före EFSA:s avgörande förra året, också kritiserats för allvarliga metodproblem. Studien är egentligen en analys av ett material som samladesin via en bred enkät till en halv miljon amerikaner åren 1995-96. Enkäten var dock inte avsedd för att undersöka just aspartam och de tillfrågade fick inte fick svara på om de drack läsk som innehöll sötningsmedlet. De tillfrågade följdes sedan i fem år vilket är en kort tid för utveckling av cancersjukdomar, särskilt med tanke på de undersökta personernas låga medelålder. Ändå utvecklade 2203 personer cancer, föga förvånande utan något signifikant samband med aspartam.

Vad händer
nu då? Ja, förutom att det fortfarande är fritt fram för aspartam i EU så kan nästa avsnitt i följetongen bli att Indonesien efter en pågående översyn sällar sig till den växande grupp länder som förbjudit sötningsmedlet.

Läs mer:
SvD 6/5 2006: EU dömer ut larm om att aspartam ger cancer

SvD 11/5 2006: Perspektiv: Konsumentens bästa glöms bort

Henrik Ennart

Vår bensin mot tredje världens mat.

I dagarna möttes för första gången världsledande experter på både bioenergi och livsmedelsförsörjning för att diskutera farhågorna om att satsningen på biobränslen ska hamna i konflikt med livsmedelsförsörjningen. Mötet skedde i Rom i regi av FN:s jordbruksorganisation FAO.

Ett av de mer uppmärksammade exemplen hittills på den hotande konflikten var tortillaupploppen i Mexiko som utlöstes av stigande matpriser som en följd av den växande tillverkningen av majsbaserad etanol i Nordamerika.

Satsningen på biobränslen innebär både hot och möjligheter för världens jordbrukare, konstaterades det på FAO-mötet. ”Med en tryggad tillgång till mat i åtanke, förefaller det endast rimligt att satsa på bioenergi om vi vet var de utsatta befolkningsgrupperna finns och vad som skulle förbättra deras uppehälle. Miljömässigt måste vi se till att såväl storskaliga som småskaliga producenter tar hänsyn till både positiva och negativa effekter,” underströk Alexander Müller som är chef för FAO:s avdelning för miljö och hantering av naturresurser.

Rätt hanterad
anses den nya marknaden för bioenergi kunna innebära en renässans för jordbruket om det integreras och sker vid sidan av odlingen av matgrödor. Men i tredje världen kan bioenergi-odlingen även leda till prishöjningar och brist i länder som nettoimporterar mat och energi. Landsbygdens jordlösa och städernas fattiga är utsatta för störst risker. Speciella åtgärder kommer att behövas för att skydda både
utsatta länder och grupper, konstaterade mötet.

”Bioenergi erbjuder enorma möjligheter för jordbrukare, i synnerhet i
världens utvecklingsländer”, säger Gustavo Best som samordnar energifrågor på
FAO i ett pressmeddelande. ”Men det finns faror också. Vi vill vara mycket tydliga med dem.”

Henrik Ennart

Att mumsa i sig jordgubben som ligger och lockar i botten på Daiquiri-glaset är rena hälsokuren, rapporterar amerikanska och thailändska forskare. Alkoholen i drinken ger en extra skjuts åt antioxidanterna i cocktailbäret.

Men forskarna varnar samtidigt för att det inte är en bra strategi att tömma många drinkar för att komma åt bären. Då övertrumfas hälsoeffekten snabbt av alkoholens skadliga inverkan.

Forskarna som bland annat är verksamma vid det amerikanska jordbruksdepartementets forskningsavdelning USDA-ARS, var egentligen på jakt efter nya sätt att förlänga lagringstiden för färska bär. De doppade jordgubbar i en mängd olika ämnen och när turen kom till vanlig etanol ökade aktiviteten markant hos de ämnen i bären som kallas polyfenoler och antocyaner. Dessa antioxidanter är särskilt vanliga i röda bär och frukter.

Med mer antioxidanter i bären kunde lagrigstiden förlängas samtidigt som bären blev nyttigare att äta. Samma effekt konstaterades för övrigt på björnbär vilket möjligen kan trösta den som gillar att smutta på en Bombay Bramble, ellere någon annan gin-drink.

Henrik Ennart

Delicatos dammsugare belönades som enda livsmedel med ett Guldägg, alltså reklambranschens svar på Oscar, för den rätt roliga annonsen med texten ”Garanterat fritt från fullkorn”. En annan annons i samma serie, som också är skojig, visar en kladdig kaka med ett cocktailbär och texten ”En frukt om dagen är bra för magen”. Och chokladbollarna får vi veta ”kan innehålla spår av vitaminer och mineraler”.

Det finns givetvis bra skäl till att sån här reklam belönas, förutom att den är fyndig. Hälsobudskap och larm och varningar och rekommendationer har en tendens att uppfattas som väldigt pretto och helylle och är inte så svåra att beskriva som löjliga. Det gäller inte minst om målgruppen är unga och medelålders män, en grupp som av en händelse också är storkonsumenter av transfett, krogarnas feta lunchmat, och Delicato-produkter.

En annan reklamfilm i samma genre visar hur just unga män gör uppror mot den urbana helylletristessen, sparkar av sig de foträta skorna och beväpnade med köttiga hamburgare välter ner familjebussen över ett broräcke. Budskapet är att en man äter kött och skiter i om det är onyttigt.

Strategin känns naturligtvis igen, inte minst av män. Ett avväpnade leende har som bekant en förmåga att urskulda det mesta. Och när det gäller sakfrågan har politiker som ertappas med fingrarna i syltburken sedan länge lärt sig att göra en pudel och erkänna alla sina fel och gärna några till. På samma sätt har den här reklamen helt accepterat att käket är onyttig men förlöjligar de stackars oroliga (omanliga!) själar som inte ens vågar äta en dammsugare. Det vi ser är en leende pudel. Och det tycks funka.

Det här skulle egentligen vara ett ganska insnöat resonemang om en skitsak om det inte vore för att en liknande reklam- och PR-strategi användes för att framställa Al Gore som en hopplöst tråkig bokmal i presidentmatchen mot George Bush. Det fällde honom och innebar att världen valde en annan väg i miljö- och klimatfrågan, bland annat.

Det gäller tydligen att ha skrattarna på sin sida för den som vill förändra världen.

Henrik Ennart

Ska landstinget bara servera rättvisemärkt kaffe? Gårdagens heta debatt i Landstingsfullmäktige i Stockholm tog avstamp i en motion från Sonia Lunnegård (kd) där författaren hävdade att landstinget som stor aktör borde vara ett föredöme som ställer etiska krav när man köper in kaffe poch te. Enligt rapporter nådde känslorna kokpunkten när samma Lunnegård, som enda talare vid sidan av landstingsrådet Chris Heister, yrkade avslag på sin egen motion.

En lång och utdragen fikadebatt slutade med att ärendet blev återremitterat, så nu återstår bara att se vad som sker när byråkratins kvarnar fått mala ett tag till.

Henrik Ennart

De federala myndigheterna i USA har sparkat konsultföretaget Sciences International som haft i uppdrag att utvärdera riskerna med den omtvistade kemikalien bisfenol A. Ämnet är mycket vanligt i plast och finns bland annat i nappflaskor. Åsikterna om ämnet går isär, ett stort antal oberoende studier har visat på risker för cancer och reproduktionsstörningar, medan andra som finansierats av industrin inte funnit några hälsoproblem.

För drygt en månad sedan avslöjade Los Angeles Times att Sciences International hade mycket nära band med kemikaliejättar som BASF, Dow Chemical och 3M. Efter protester från bland annat flera senatorer inleddes en granskning och under tiden suspenderades bolaget. Men nu rapporterar Washington Post att myndigheterna kommit fram till att omständigheterna är så komprometterande att samarbetet helt måste avbrytas.

Vid Center for Evaluation of Risks to Human Reproduction, som haft det känsliga uppdraget att för statens och National institute of healths räkning utvärdera hälsorisker med olika kemikalier har det endast funnits 1,5 federala tjänster. I praktiken har arbetet istället lagts ut på entreprenad till Sciences International som de senaste fem åren ansvarat för utvärderingen av ett 20-tal kemikalier. Uppdraget har gällt allt från att ta fram forskningsunderlag och förslag till beslut, till att föreslå ledamöter i beslutande kommitteer.

Även i Europa pågår en debatt kring bisfenol A sedan EU:s livsmedelsmyndighet Efsa nyligen beslutade att öka den tillåtna halten av ämnet. Beslutet innebar att Efsa underkände 149 studier som visat på bland annat ökad risk för cancer hos försöksdjur även vid mycket låga doser. I USA har nu översynen av bisfenol A skjutits upp på obestämd tid.

Läs mer:

23/2: Omtvistat ämne tillåts i barnmatsburkar

23/3: Omstritt ämne i nappflaskor

25/3: Ämne som ger cancer vanligt i konservburkar