Annons

Henrik Ennart om mat & hälsa

Henrik Ennart

Henrik Ennart

Wasas knäckebrödsreklam hamnar inte så oväntat i marknadsdomstolen efter en anmälan från Pågen. Lite märkligt dock att både kommentarerna från Pågen och särskilt från Wasa mer tar sikte på den allmänna hälsonyttan av fullkorn än på frågan om fullkorn är en bra bantningsmetod.

Som matbloggen tidigare skrivit är det vetenskapliga stödet för att man skulle kunna gå ner i vikt redan till sommaren med hjälp av fullkornsmackor tunnare än Wasa
Sport. De studier som gjorts visar på en extremt liten viktnedgång (1,52 kilo på 10 år). Dessutom tyder forskningen på att det snarare är graden av finmalning som påverkar GI och därmed vikten. Föredrar man istället att räkna i kalorier per 100 gram så ligger Wasa Sport inte lägre än många mjuka konkurrenter.

Sedan är det en annan sak att fullkorn, i vilken form det än bakas ut, innehåller mer vitaminer och mineraler än vitt mjöl.

Henrik Ennart

Bara cyprioterna rankar djurens välfärd högre än vad svenskarna gör, visar en ny rapport från EU-kommissionens statistikbyrå Eurobarometer. Men på frågan om konsumenterna också är beredd att ta konsekvensen av detta och handla sin mat på ett annat ställe halkar svenskarna ned till en elfte plats av de 25 EU-länderna. På frågan om vad som är viktigast med djurskyddet anger de flesta i EU att maten blir mer hälsosam och smakar bättre. Först på sjätte plats nämns det att djuren nog blir gladare.

Signalerna är alltså lite motstridiga. I en annan Eurobarometer-rapport som kom i höstas var Sverige och Danmark de enda EU-länderna där konsumenterna rankade djurens välfärd högst av alla problem som rörde maten, alltså högre än bekämpningsmedel, läkemedelsrester och annat som oroade övriga EU-medborgare. Men samtidigt finns i den nya rapporten en tydlig uppfattning att svensk djuruppfödning redan står i särklass och inte behöver förbättras. 79 procent av svenskarna anser dessutom att djurens välfärd blivit bättre de senaste tio åren (ett inte helt självklart påstående med tanke på den uppskruvade produktiviteten), vilket innebär att Sverige toppar den EU-listan. Samtidigt är svenskarna bland de mest misstänksamma mot importerade köttprodukter, en oro som man i och för sig delar med en majoritet av konsumenterna i alla EU-länder.

Att det fortfarande
finns mycket att göra när det gäller djurens välfärd är glasklart, inte minst för den som följt danska TV-avisens avslöjanden om mardrömslika gristransporter som varat i upp till fem dygn utan lagstadgade raster. Avslöjandet har fått den danska justitieministern Lene Espersen att hota med långtgående regleringar. En av de filmade transporterna gick över Sverige via Karlshamn.

Och just det, enligt den nya statistiken tyckte danskarna, precis som svenskarna, att djurens välfärd är mycket viktig och en stor majoritet tyckte dessutom att det blivit bättre de senaste tio åren.

Henrik Ennart

Ju hetare ugn, desto mer antioxidanter i pizzan. Forskare vid Universitetet i Maryland har kommit på ett sätt att förvandla skräpmatens okrönte kung till rena hälsokosten, en slutsats som sannolikt även gläder de spannmålsföretag som sponsrat studien.

Efter att ha testat att tillaga en pizza gjord på fullkornsvete i temperaturer på mellan 205 och 290 grader Celsius, och med tillagningstider på mellan 7 och 14 minuter, blev slutsatsen att ju högre temperatur eller längre tid i ugnen, desto nyttigare blev pizzan.

Den längsta ungstiden gav upp till 60 procent mer antioxidanter, en siffra som steg till 82 procent då värmen i ugnen skruvades upp ytterligare några snäpp. Som väntat hade även jäsningen stor betydelse: i en väljäst deg kunde innehållet av antioxidanter ha ökat med 100 procent. Noteras bör att forskarna bara gjorde försök på fullkornsvete eftersom merparten av antioxidanterna ju har rensats bort med groddar och kli i raffinerat vitt mjöl.

Det brittiska dietistförbundet är kritiskt till pizzaforskarna och menar att projektet leder helt fel. Resonemanget går ut på att pizza är något av det mest fettdrypande som finns, späckat med kalorier från fett av okänd härkomst, inklusive fet ost , och att marknadsföring av påstådd hälsopizza riskerar att etablera dåliga kostvanor.

Som obotlig glädjeförstörare kan jag inte heller undvika att påpeka att olika typer av cancerframkallande stekytemutagener, alltså det där sotet som är farligt när man grillar, växer särskilt snabbt vid yttemperaturer på över 170 grader. Så man lär alltså behöva den där extra dosören av antioxidanter från hälsopizzorna.

Men konsumenterna får nog i alla fall ställa in sig på att det dyker upp en strid ström av omprofilerad skräpmat i butikerna de närmaste åren. Det är ju för det första mycket mer lönsamt att sälja skräpmat än att sälja bra mat gjord på färska råvaror. Och som i det här fallet kan det kanske vara värt att rädda produkten genom att ta tillvara en smula av den mångåriga erfarenhet som finns bland traditionella brödbagare. Men även inom den ekologiska rörelsen finns en allt starkare pragmatisk falang som menar att det trots allt är bättre att bidra till att skräpmaten blir lite nyttigare, än att hänga sig kvar i tron att man någonsin ska lyckas få alla konsumenter att följa de renläriga kostråden.

Så bli inte förvånad om KRAV-märkt snart blir vanligare på snabbmatsrestaurangerna.

Henrik Ennart

Ena veckan är Atkins-dieten bäst för den som vill gå ned i vikt, andra veckan kan kändisdieten ”döda i förtid”. Det är inte lätt för en stackars konsument att orientera sig. Men problemet även med den här nya studien är att den svarar på en fråga som ingen längre ställer.

Förra våren blev det stort rabalder i fettfrågan sedan en stor studie vid Harvard visat att låg fettkonsumtion inte minskade risken för viktiga cancer- och hjärtsjukdomar. Ett viktigt argument som användes till försvar för dagens kostråd var då att studien inletts för så länge sedan att man inte tagit hänsyn till olika fettsyrors inverkan. Det senaste decenniet har nämligen kunskapen om skillnaderna mellan bra och dåligt fett, liksom mellan hög- och lågraffinerade kolhydrater ökat dramatiskt och omfattas nu även av forskare i huvudfåran.

Nu kan samma argument dammas av igen. Den nya studien som dömer ut Atkins-dieten tar ingen hänsyn till om de som åt kolhydratsnålt istället åt en kost som exempelvis gav ett överskott av fleromättad Omega-6 eller mättad palmitinsyra. Det är inte alls osannolikt eftersom de fettsyror som anses mer hälsosamma, som Omega-3 och (åtminstone relativt sett) stearinsyra, utvecklas bättre om djuren får beta utomhus, vilket länge varit en bristvara i Sverige. Billiga matoljor från majs och soja, som är vanlig i halvfabrikat, bidrar också till en försämrad fettbalans.

Annars är det inte särskilt förvånande att det börjar komma studieresultat som sannolikt får pendeln att börja svänga tillbaka för Atkins och GI även i Sverige. Utomlands kulminerade Atkins-hypen för flera år sedan.

Det är ett mönster som känns igen. Ända sedan den gode William Banting skrev in sig i ordlistan år 1869 med sitt ”Letter on corpulence”, där han pläderade för viktnedgång medelst en fett- och proteinrik kost, har tanken återkommit i cykler som sträckt sig över ungefär 40 år. Greg Crister skriver i den amerikanska bestsellern Fatland att orsaken är att de stora bokförlagen i New York först måste byta ut sina expertrådgivare. När den siste som upplevt förra bantningshypen gått i pension ökar trycket och alla förlagschefer tänker att ”snart kommer bantningstrenden tillbaka och vi vill inte vara sist ut i bokhandlarna”. Sedan är bollen i rullning, tidningarna skriver och till slut gör även nationella TV-kanaler program innan rörelsen fullständigt tappar fart. En galopperande krämarmentalitet som vill dra trenden några varv för långt, urholkar ohjälpligt trovärdigheten och blottar grundidén för attacker från kritiska forskare.

Under tiden
hittar förlagen en ny lukrativ trend att tjäna pengar på.

Är inte upprepningen lite tröttsam? Måste vi alltid kasta ut barnet med badvattnet? Vore det inte intressant om vi för en gångs skull inte bara halkade från den ena vägrenen till den andra? Kritiken mot kolhydratsnåla dieter har alltid varit att den inte skulle klara av att förse kroppen med nödvändiga vitaminer och mineraler. Hans-Olov Adami som står bakom den nya studien har själv intresserat sig starkt för selenets skyddande verkan och vill gärna starta en stor studie på det temat.

Så frågan är kanske fel ställd? Det kanske är kvalitén på fett och kolhydrater som påverkar hur vi mår? Synd att det inte satsas lika mycket pengar på att undersöka det.

Henrik Ennart

Den ekologiska
försäljningen i Sverige spås en fördubblingtill tio miljarder kronor inom fem år, rapporterar Ekowebs nyhetsbrev. Under årets BioFach-mässa i Nürnberg nämndes Sverige som ett av
de länder försäljningen väntas öka mest de närmaste åren. Regeringens mål att
vart fjärde mål som serveras inom offentlig sektor ska vara ekologiskt
2010, anses vara en viktig orsak.

Nyligen rapporterade
även KRAV om en rejäl uppgång. Omsättningen är nu 2 miljarder och mest, med 7,5 procent, ökade mejeriprodukterna. Men det är inte klimathotet och ett spirande miljöintresse som är den stora orsaken till att folk handlar mer ekologiskt. I december pekade det brittiska företaget Datamonitor, som är ledande på marknadsanalyser, på att kundernas efterfrågan på ekomat mer drivs av intresset för den egna hälsan än av miljöengagemang.

Eftersom riktigt hälsosamma varor (kött och mjölk från djur som betar ända fram till slakt, till exempel) är svåra att hitta i butikerna blir det ekologiska sortimentet ett slags näst-bästa-lösning för konsumenten. Men eko-varorna kan ha konsumerat lika mycket eller mer fossila bränslen under transport som konventionella alternativ, och långa transporter innebär att näringinnehållet sjunker. Beteckningen säger dessutom ingenting om hur bra och mineralrik åkerjorden varit där eko-grödorna odlats, bara att de är giftfria.

Men om man står i butiken och måste chansa så är kanske ekojordarna lite bättre, eller?

Henrik Ennart

En polisutredning har inletts kring en fiskodling i Västnorge som misstänks ha slarvat med säkerheten så att odlad lax lyckats rymma ut i havet. Polisutredningen är den första i sitt slag rapporterar det norska Havsforskninginstitutet, och den blev möjlig sedan man använt DNA-teknik för att spåra förrymd lax tillbaka till källan.

Omkring en miljon
fiskar rymmer varje år från norska fiskfarmer. Långt ifrån alla fall anmäls. Men ungefär hälften av fjolårets rymningar skedde vid åtta kända tillfällen som i dessa fall orsakades av allt från handhavandefel till att utrsustning och metoder inte stod pall i blåst och isigt väder.

Forskarna är rejält oroade över vad fiskrymningarna kan leda till. Fiskodlingar växer snabbt och svarar idag för nästan hälften av den fisk som konsumeras. När fisken från odlingarna slipper lös och blandar sig med havets naturliga invånare påverkas ekosystemet på en mängd sätt. Den odlade fisken kan till exempel vara större på grund av förädling och genteknik, den kan ha utvecklat resistens genom vacciner och antiobiotika och när djuren från olika miljöer mixas kan man få nya oönskade varianter. Den 2-4 juli diskuteras frågan vid ett symposium i Bergen, inom ramen för projeketet Genimpact som har stöd av EU-kommissionen.

Henrik Ennart

EU-kommissionen har överraskande godkänt det danska förbudet mot höga halter av transfett i maten. I Sverige har myndigheterna hittills försökt få ner halterna av transfett på frivillig väg men enligt chefsjuristen på det svenska Livsmedelsverket, Göran Anér, kan det nya beslutet leda till en omprövning av den svenska synen på lagstiftning.

Tidigare har EU-kommissionen ansett att det danska maxtaket för transfett på 2 procent av det totala fettet, utgör handelshinder och hotat att stämma den danska staten. Skälen till att man nu ändrat sig har ännu inte redovisats. Enligt Göran Anér är det svårt att spekulera så länge man inte vet om beslutet tar sin utgångspunkt i hälsofrågan eller handelsfrågan, och när man inte vet om skäölen är generella eller specifikt danska. ”Men om det är en allmänt ändrad syn kan man tänka sig en omprövning av vår hållning”, säger Göran Anér till svd:s matblogg.

Livsmedelsverket
ändrar inte sin uppfattning att halterna av transfett i Sverige nått ner till nivåer som inte utgör någon stor fara, och där riskerna med nya alternativa fettsyror kan vara större. Göran Anér bekäftar dock att EU-beslutet kan ge nya möjligheter om självsaneringen inte gör att halterna av transfett når ner till önskad nivå. ”Just, precis”, säger han.

Henrik Ennart

Världens största genteknikföretag, amerikanska Monsanto, inleder ett omfattande forskningssamarbete med världens ledande kemikoncern, tyska BASF. Medan Monsanto flitigt uppmärksammats för bland annat sina olika varianter av genmodifierad majs har BASF utvecklat GMO-ris. BASF är dessutom störst i världen på olika kemiska gödningsmedel.

Enligt ett pressmeddelande kommer de båda att tillsammans satsa 1,5 miljader dollar på att bygga upp en gemensam forskningen kring nya varianter av genmodifierad majs, soja, bomull och raps som ger större avkastning och är mer tåliga. Monsanto intygar att de är ”pleased” över möjligheten att samarbeta med BASF medan BASF säger sig vara ”excited” över samarbetet med Monsanto.

De uttalade målet är att snabbare än tidigare och inom ett bredare fält ta fram och marknadsföra nya genteknikvarianter.

För konsumenter som tycker att det fortfarande finns outrätade frågetecken kring gmo-teknikens miljö- och hälsoaspekter är det bara att konstatera att en ny ”super-strain” sett dagens ljus. Den nya modifierade bolagsformen tycks dessutom ha skaffat sig en unik motståndskraft mot oönskade politiska beslut genom att kombinera geografiska styrkepositioner i både Europa och Nordamerika.

Henrik Ennart

En glad nyhet så här när solen börjar titta fram. Tonårstjejer som solbadar löper 35 procent mindre risk för att få bröstcancer senare i livet, visar en kanadensisk studie. Orsaken är att solen ger ett välkommet tillskott av D-vitamin. Mjölk och torskleverolja var andra bra källor.

Visserligen ökar risken för hudcancer för den som bränner skinnet allt för hårt, men solens strålar kan också bidra med bristvaran D-vitamin som stärker immunförsvaret och tycks kunna hindra utvecklingen av cancer. Forskarna studerade 972 kvinnor som nyligen fått diagnosen bröstcancer och jämförde med en något större kontrollgrupp. Resultaten publicerades i tidskriften Cancer Epidemiology Biomarkers & Prevention.

Effekten var störst när solbadandet utfördes i åldern 10 till 19 år, alltså under den period då vävnaden i brösten utvecklades. För något äldre solbadare mellan 20 och 30 år var sambandet inte lika klart, för att sedan ha försvunnit helt för solbadare i 45-årsåldern.

Alternativa källor till D-vitamin gav nästan lika bra resultat. Tio glas mjölk i veckan minskade risken med 38 procent och dagliga doser av torskleverolja med 24 procent. I fallet med mjölken var dock den statistiska felmarginalen lite större än för solbadandet.

D-vitamin står just nu i centrum för intensiv forskning och debatt. Vårt behov av vitaminet anses sträcka sig tillbaka ända till våra encelliga förfäder, det reglerar en mängd funktioner och är det enda vitamin som kroppen funnit anledning att förse sig med via två helt skilda kanaler, solljuset och maten.

Tanken att solljus och D-vitamin skulle kunna skydda mot cancer lanserades faktiskt redan på 1940-talet, och många ansåg då att solljus gav ett slags immunitet mot cancer. I Sverige har brist på D-vitamin på senare år främst kopplats till ökningen av benskörhet, men internationellt har en lång rad studier knutit allt större förhoppningar till vitaminet..

Förra året
presenterade Livsmedelsverket en kartläggning som visade att nära 90 procent av eleverna i årskurs fem får i sig för lite D-vitamin via maten. Nyligen publicerades dessutom ett upprop där 15 av världens ledande vitaminforskare uppmanade EU och USA att kraftigt höja det rekommenderade intaget av D-vitamin.
Vitaminforskarna presenteradel ett åtgärdsbatteri där en del var att uppmuntra människor till en försiktig ökning av solbadandet och att undvika allt för täckande klädsel.

Henrik Ennart

Som småbarnsförälder är det svårt att inte reagera på GB:s nya hallonglass Girlie, vilket antagligen är PR-syftet. Det handlar alltså om en rosa hallonglass modell Barbie med pärlströssel och glittersmink instoppat i pinnen.

Självklart kommer massor av småflickor att tjata till sig glassen, men är det inte lite tröttsamt med den extremt könsstereotypa uppdelningen som möter dagens kids på alla plan och nu alltså även i glasskiosken. Ska jag köpa en pyjamas till mina småkillar finns det bara svarta med skelett eller blå med stålmannenemblem att välja på, medan flickavdelningen blinkar så rödrosa att den kan framkalla epileptiska anfall.

Visst finns det skillnader mellan könen, och inte minst mellan individer, men varför måste det bli så otroligt fantasilöst och ensidigt? Killar kan också gilla pärlor, och tjejer vill nog egentligen inte bara ha ”rosa prinsessvagnar med flickor i” som min av omvärlden hjärntvättade fyraåring föreslog till födelsedagspresent åt en tjejkompis. (Till slut ändrade han sig och det blev en brandbil.)

GB-gubben borde hålla sig för fin för att locka småflickor med glitter. Vad sägs om att marknadsföra glassen istället? Men det är kanske inte lika attraktivt att döma av längden på ingrediensförteckningen.