X
Annons
X

Börsbloggen

Carolina Neurath

Carolina Neurath

Det blev massiva reaktioner på Anders Borgs utspel i dagens SvD Näringsliv om att bankerna ”borde överväga” att ta del av Europeiska Centralbankens, ECB, krislån som i dag pumpas ut i det sköra banksystemet i Europa. Det har strömmat in mejl och kommentarer från såväl vanliga läsare som direkt från bankerna. En av dem som reagerade var Swedbanks analyschef Cecilia Skingsley, som studsade till när hon läste tidningen.

– Han är inte konsekvent! Regeringens politik efter finanskrisen, med extra höga kapitalkrav på banker, syftar till att hålla svenska skattebetalare skadeslösa vid eventuella problem, men att lägga extra börda på eurozonens skattebetalare går tydligen bra, säger hon.

En annan viktig synpunkt, som hörts från flera håll, är sprickan som nu verkar uppstått mellan Anders Borg och hans kollegor på Riksbanken och Finansinspektionen – som inte anser att svenska banker ska ta del av ECB-lån. Att banker och statliga myndigheter inte alltid delar åsikter vet vi, men det vore en fördel om riktlinjerna från statligt håll var samstämmiga.

ECB:s lån är stödpengar som inte i första hand borde upptas av svenska banker som gör miljardvinster och som tävlar om att lyfta fram den egna stabiliteten. Men Anders Borg lät skeptisk när han i går sa att ”Svenska banker menar på att de har så väldig stark kreditvärdighet och följaktligen inte behöver ta del av de här lånen.” Han avslutade med att syrligt tillägga: ”Jag är inte riktigt säker på att det är så det förhåller sig”

Frågan är om Anders Borg vet något som vi andra inte vet om svenska storbanker? Är de skörare än vad de själva vill ge sken av? Om inte annat riskerar ministerns uttalande att sända det budskapet utåt. Och vi vet att minsta osäkerhet i banksektorn riskerar att kosta – i form av dyrare lån.

 

Om bloggen

Börsbloggen hjälper dig att hålla koll på finansmarknaden, dina aktier och fonder.

Tillsammans med Wall Street-bloggen ger den en bild av de stora affärerna och snackisämnena på handlargolven på båda sidor av Atlanten. Här finns nyheter och kommentarer om de viktigaste händelserna och trenderna på börsen just nu.

Medverkar gör SvD Näringslivs medarbetare Patricia Hedelius, Andreas Cervenka, Carolina Neurath, Nils-Olof Ollevik, Jan Almgren, Erik Bergin och Jacob Bursell.

Följ börsen på SvD.se/bors
Klas Andersson

Veckan på Stockholmsbörsen inleddes med fallande kurser. Ökad inflationsoro, i spåren av allt högre oljepriser, fick marknaden att reagera surt. Börser världen över kan också ha kommit till en punkt då det är dags att dra öronen åt sig och reflektera över om den pågående återhämtningen är berättigad i skenet av att skuldkriserna långt ifrån är över.

Ett allt högre oljepris, och därmed stigande bensinpris, är förstås heller inget som välkomnas när det börjat kärva för företag och hushåll, inte minst i de euroländer som kämpar mest i motvind nu och där hårda sparprogram har iscensatts av ländernas regeringar.

Veckan präglas av telekommässan Mobile World Congress i Barcelona som pågår till och med torsdag. Redan under söndagen, inför starten av mässan, visade Ericsson upp flera nya produkter. Telekomaktien tappade terräng på måndagsbörsen men klarade sig betydligt bättre än sin finländska branschkollega Nokia.

De nya Nokiamobiler som lanserades på den spanska mässan föll inte alls investerarna på läppen. Aktien var ned över 5 procent under förmiddagen. Det hjälpte föga att det finska bolaget meddelade att den nya modellen i Lumiaserien, 610, överträffat förväntningarna i USA. Å andra sidan var aktien upp nästan 6 procent i fredags i hopp om att det, på senare år, lågpresterande bolaget skulle komma med inspirerande mässinformation.

Måndagen var relativt händelsefattig ur ett börsperspektiv. Beskedet i lördags att SCA lagt ett bindande bud på närmare två miljarder kronor på den Taiwanbaserade hygienkoncernen Everbeauty fick dock SCA-aktien att hålla emot när mycket annat på börsen tog kurskliv nedåt.

En annan nyhet är att det krisdrabbade söktjänstbolaget Eniro inte genomför det aviserade köpet av nummerupplysningstjänsten 118 800. En redan hårt pressad aktie föll tungt.

Carolina Neurath

Medan alla svenska storbanker nu har redovisat miljardvinster för 2011 blöder många europeiska banker. Den problemdrabbade fransk-belgiska banken Dexia redovisar i dag en helårsförlust på nära 12 miljarder euro, det motsvarar drygt 100 miljarder kronor, för 2011. Framför allt var det exponeringen mot det krisdrabbade Grekland som slog hårt mot resultatet.

Även den brittiska bankjätten Royal Bank of Scotland, RBS, som numera till 80 procent ägs av brittiska staten, redovisar en gigantisk förlust på motsvarande ungefär 21 miljarder kronor. Analytikerkåren hade väntat sig en betydligt mindre förlust. Även den här bankens resultat tyngs av nedskrivningar av grekiska innehav.

Men även om flera Europabanker fortfarande dras med problem, på grund av sin exponering till krisdrabbade länder och banker, är det tydligt att investerarna tror att det värsta är över. Aktiekurserna i de tidigare så sargade bankaktierna är en helt annan historia än de nu presenterade resultaten. Hittills i år har till exempel RBS stigit med 35 procent, franska storbanken BNP Paribas stigit med nära 20 procent och Commerzbank med skyhöga 59 procent.  Även på svenska aktiemarknaden har hoppet för bankaktier kommit tillbaka med besked. Swedbank tar täten med ett aktielyft på 23 procent hittills i år. Handelsbanken och SEB har båda stigit 20 procent hittills i år på börsen, medan Nordeas aktie har klättrat 18 procent.

Den stora förklaringen till investerarnas optimism är de tusentals miljarder som Europeiska centralbanken erbjudit marknaden. ECB:s första finansieringsrunda var på nära 500 miljarder euro, till främst sydeuropeiska banker. Nästa vecka, den 29 februari, planerar ECB att pumpa ut nya pengar. Hur stort det paketet blir vet vi inte än.

Klas Andersson

Grekland, Grekland, Grekland. Blickarna riktas stint mot landet som nu väntas få ytterligare nödlån på ett ogripbart antal miljarder euro med stöd av ett klubbslag från eurozonens finansministrar. Stödet ges förstås inte ovillkorat. Landet måste fortsätta på stålbadsspåret för att få ännu mera nödpengar. Och nya massiva protester från en pressad grekisk befolkning är att vänta.

Samtidigt som det grekiska dramat har fortsatt att prägla nyhetsflödet i år så har Europas börser vädrat vårluft länge nu. Det kan verka och är märkligt mot bakgrund av den totala osäkerheten kring det fortsatta förloppet. Det grekiska dramat kan mycket väl följas av ett italienskt drama och ett spanskt drama. Då hotas hela europrojektet, oavsett om Grekland är kvar i detta samarbete eller inte.

En sådan kris är självfallet inget som börsens aktörer skulle applådera. Stockholmsbörsen har repat mod i år och är i skrivande stund upp drygt 13 procent sedan årsskiftet. Euro- och skuldkrisen finns nu bara där i kulisserna, känns det som. Men en upptrappad kris som skoningslöst skulle slå mot Europas banker måste tas under överväganden. Då är årets lyft på de europeiska börserna snabbt raderat.

Veckan blir lugn ur rapportsynvinkel. Några tongivande börsbolag gör sig dock redo för att senare i veckan presentera nyckeltal för fjolårets avslutande kvartal. Bekänner färg gör bland andra Swedish Match och Lundin Mining (under onsdagen) och Husqvarna på torsdag.

När nu floden med kvartalsrapporter, oväntat starka i skenet av den pågående krisen, börjat sina kan också tänkas att marknaden skiftar fot igen och åter blir krismedveten.

Carolina Neurath

Debatten om bankernas vinster har aldrig varit hetare. Stundtals fylld av befogad kritik, stundtals onyanserad. Det är lätt att, som finansminister, sitta i morgonsoffor och skälla på en bank som inte omgående sänker räntan lika mycket som Riksbanken sänker styrräntan. I själva verket vet Anders Borg mycket väl att det inte fungerar så. Det är nog därför många, väl insatta, som tycker att det är Borg som är provocerande.

”Reporäntan har ingen direkt inverkan på räntan med den kortaste löptiden”, skriver Riksbanken i sin Penningpolitiska rapport som publicerades i går. Även om de flesta har kort räntebindningstid på sina bolån, måste bankerna finansiera sig med lån på betydligt längre löptid. Det är en trygghet i hela banksystemet, och en följd av hårdare regleringar. Vid finanskrisens födelse, år 2008, när Lehman Brothers gick omkull, frös den så kallade interbankmarknaden, där bankerna lånar av varandra på daglig basis. Förtroendet för bankerna emellan närapå upphörde och hela systemet var nära att kollapsa. Det är för att undvika en sådan situation som banker i dag ska ha långfristig upplåning. Något finansministern också förespråkar – ena stunden.

Den långa upplåningsräntan har Riksbanken svårare att styra direkt, även om sänkningen över tiden sprider sig till andra räntor. Den långa obligationsräntan, som bankerna använder, styrs av flera faktorer, däribland oron i Europa. Men turbulensen på marknaderna har minskat sedan årsskiftet och långräntan har pressats ner kraftigt. Det, däremot, talar för att bankerna också borde sänka räntorna mer, i stället för de små marginella sänkningar som gjorts i år. Det skulle ge dem nöjdare kunder.

I stället kom ett helt annat meddelande i dag. Nordea höjde vd Christian Clausens lön till 10,5 miljoner kronor, plus bonus, under 2011, med motiveringen att ersättningen är ”marknadsmässig.” Lyxvåning, svagt presterande fonder och nu bolånemarginalerna. Det var vågat att göra en sådan löneökning – men mest av allt olämpligt.

Nils-Olof Ollevik

Problemet med det som kallas analytikermassage är tyvärr en gammal ovana som gång på gång snedvrider aktiehandeln, påverkar aktiekurserna och minskar det privata direktägandet i aktier.

Nu senast avslöjade Dagens Industri hur Ericssons kurs vid ett flertal tillfällen påverkats av den exklusiva information vissa analytiker fått ta del av under slutna seanser med företagsledningen.

Att det här får aktieägarna att fly från börsen är inte så konstigt, det är ungefär som att veta att de fuskas med doping på Solvalla, men att bara några få i förväg får veta vilka hästar som är dopade och vilka som inte är det. Vem satsar egna skattade pengar i det spelet?

Ändå är de allra flesta som har något intresse för företag och ekonomi är överens om nyttan av ett privat direktägande i börsföretagen. Det ökar intresset för näringslivet och ger större kunskaper om företagen än det indirekta ägandet i aktiefonder. Dessutom är det billigare att direktäga aktier än att köpa dem som fondandelar och det ger större möjlighet att göra bra affärer.

Men det förutsätter att informationen till hela marknaden är samtidig och likalydande. Det förutsätter börskontraktet, som alla företag förbundit sig att följa.

All övrig information är att betrakta som insiderinformation och, ifall den utnyttjas, förbjuden i lag och den gäller alla. Så svårt kan det inte vara.

Att Stockholmsbörsen, enligt Dagens Industri, tycker att analytikermassage (jo, det finns ett grövre uttryck också) är en naturlig del i ungänget mellan företag och aktiemarknaden obegripligt, allrahelst som Börsen har en myndighetsfunktion i och med att den också svarar för handelsövervakningen.

Det är dags att Börsen tar sin polisroll på allvar och ser till att reglerna följs. Då ökar också intresset för aktier igen.

Jan Almgren

Först Stefan Dahlbo och Mikael König. Nu även Thomas Erséus, tidigare ledamot i HQ AB:s styrelse. Alla tre har som misstänkta manschettbrottslingar i HQ-härvan kallats till förhör hos Ekobrottsmyndigheten och väl där blivit informerade om att de riskerar flera års fängelse för allvarlig brottslighet. Sannolikt en mardrömslik upplevelse.

Ska man utgå från tidigare förhör är brottsrubriceringen grovt svindleri, grovt bokföringsbrott och grov trolöshet mot huvudman.

Klart är att Ekobrottsmyndigheten, med den tystlåtne statsåklagaren Berndt Berger, går metodiskt till väga och betar av person för person i den osannolika härvan där tradingförluster i miljardklassen välte hela HQ.

En ytterst relevant fråga är om Thomas Erséus, vd för fastighetsbolaget Kungsleden, kan fortsätta som tidigare i sitt operativa uppdrag. En börs-vd som är brottsmisstänkt borde per definition vare ett dråpslag mot bolaget, sett ur ett förtroendeperspektiv. Thomas Erséus är Kungsledens ansikte utåt, han ska leda arbetet och representera bolaget i en rad sammanhang. Det blir inte lätt – milt uttryckt – när han har en extremt uppmärksammad rättsprocess hängande över sig.

Inget är klart. Och ingen är dömd, det är viktigt att påpeka. Men risken är överhängande att Kungsledens investerare, kunder och anställda ser en brottsmisstänkt finansman framför sig när de träffar Thomas Erséus nästa gång. Inte en framgångsrik vd för ett fastighetsbolag. Det är hög tid för Thomas Erséus att fundera på time out. Just därför blir beskedet från Kungsledens ordförande, Håkan Bryngelson märkligt: ”Vi har fullt förtroende för Thomas Erséus och tycker att han sköter sitt jobb på ett utmärkt sätt. Att Thomas delgivits brottsmisstanke är en teknikalitet”, säger han till SvD Näringsliv.

Att stoppa huvudet i sanden brukar sällan vara en framgångsrik krishantering.

 

 

 

 

Klas Andersson

Marknaden drog en lättnadens suck när börsveckan inleddes. Men även om det grekiska parlamentet nu har godtagit ett hårt åtstramningspaket som bäddar för ett nytt internationellt stöd för ett, milt uttryckt, tilltufsat land återstår många utmaningar i euroland. Därmed väntar runt hörnet också många utmaningar för Europas börser.

Måndagen innebar dock stärkt riskaptit här hemma. Särskilt Stockholmsbörsens storbanker tog positivt intryck av omröstningen i Grekland. En finansiell härdsmälta för Grekland är inget som finanssektorn i något europeiskt land skulle glädjas över precis. I vinnartoppen trängdes Handelsbanken, SEB, Swedbank och i synnerhet Nordea.

Även flera exportberoende börsbolag fick bra med kursbränsle i spåren av det grekiska godkännandet. Fordonsaktierna Volvo och Scania hade båda bra driv under måndagens handel på Stockholmsbörsen. Men utmanande omvärldsfaktorer finns där i bakgrunden hela tiden och det ska inte mycket till för att börsen ska börja kantra igen.

Sedan det grekiska parlamentet efter heta diskussioner i Aten röstat ja till sparpaketet, vid midnatt natt mot måndag och med omskakande och brinnande folkliga protester i parlamentspalatsets närhet, riktas strålkastarljuset mot eurogruppsmötet på onsdag. Då ska finansministrarna i euroområdet avgöra om de grekiska åtaganden som nu röstats igenom är tillfyllest för att tillstyrka ett nytt lånepaket.

I skuggan av allt detta fortsätter rapportfloden här hemma. Och på tal om storbankerna. Under tisdagen är det upp till bevis för Swedbank. Onsdagen är det Handelsbankens tur att träda fram på rapportarenan för att presentera nyckeltal för fjolårets sista kvartal. Verkstadsjätten ABB:s rapport på torsdag kan också ge intryck på marknaden.

Carolina Neurath

Bankerna fortsätter med personalbantningen. På torsdagen meddelade Danske Bank att 2000 heltidstjänster ska bort under de kommande tre åren, något som visserligen redan indikerats tidigare. Det följer ett redan utstakat mönster i Sverige. Bara förra året försvann drygt 6000 heltidstjänster från de fyra svenska storbankerna. Tuffa åtgärder, som naturligtvis väcker missnöje bland personalen men som ofta får den mer cyniske aktiemarknaden att applådera. Danske Banks aktie steg med omkring 3,5 procent mitt på dagen. Men eftersom personalminskningen inte borde ha varit någon nyhet för aktiemarknaden är reaktionen förvånande.
I bankens kvartalsrapport var glädjeämnena svårfunna. Resultatet efter skatt på 200 miljoner danska kronor i det fjärde kvartalet är inte ens hälften så mycket som analytikerkårens prognos. Det är dessutom ett kraftigt ras jämfört med föregående års fjärde kvartalsresultat, som landade på över 1 miljard.

Ett av Danske Banks största problemområde heter Irland. Där ökade bankens kreditförluster till svindlande 1,6 miljarder danska kronor under det fjärde kvartalet. Och banken räknar med fortsatt höga kreditförluster i år.
Den irländska staten har jobbat aktivt för att stödja sina banker. De totala statliga kostnaderna för stödåtgärderna till de irländska bankerna uppgick i april 2011 till 46 miljarder euro.

Det har bidragit till en statsskuld, som både omfattar privat och offentligt sektor, på motsvarande ungefär 100 procent av BNP. Det kan jämföras med Sveriges svåraste år, under bankkrisen på 90-talet, då statsskulden uppgick till 50 procent av BNP.

Irland har visserligen fått del av ett massivt lånepaket från EU:s räddningsfond, och landet uppges så sakteligen ha börjat resa sig. Men så länge det grekiska dramat har en oviss utgång ser framtiden fortfarande osäker ut för alla redan svaga europeiska ekonomier.

Samtidigt är den krisdrabbade shippingen, sjöfartsmarknaden, ett sänke i Danske Banks rapport. Och i den sektorn är bedömare i alla fall helt överens om att det blir värre innan det blir bättre.

Klas Andersson

Det är lite märkligt. Måndagar under rapportperioderna är det historiskt tunnsått med kvartalsrapporter. Måndagen 6 februari utgör inget undantag från denna regel. Enda börsbolag med nyckeltal att leverera på sin agenda är mjukvarubolaget IAR Systems.

För den som vill/vågar sticka ut utgör således arbetsveckans första dag ett ypperligt tillfälle att sprida information, större chans att få ökat medialt utrymme under den intensiva rapportperioden framför inte minst torsdagar – ytterst rapporttunga.

Fast det är kanske inte så märkligt ändå att inte vilja vara solo eller nästan ensam rapportör. För det bolag som inte presterat kan det vara bättre att gömma sig och vara ett bolag i den stora mängden. Som nu på torsdag med närmare 30 rapporter att drunkna bland.

Rapportveckan, efter måndagen, är i övrigt rik på rapporter. Redan under tidagen kommer en fingervisning om status i skiftande branscher. Dagligvarukedjan Axfood står beredd; industribolaget Alfa Laval, teleoperatören Tele2 och fastighetsbolaget Wihlborgs likaså. För att nämna några.

Onsdagen fortsättter i samma täta rapportspår med bland annat mätvaruföretaget Hexagon, en av fjolårets största kursförlorare bland börsens storbolag, och Lundin Petroleum som tvärtom varit börsvinnare både 2010 och 2011 i samma bolagskategori. Frågan då på onsdag är också om rapportaktuella SAS lyckas parera nya luftgropar på börsen. Till kvartalsrapporten på onsdag ska även läggas aktuella siffror över flygkoncernens trafikutveckling i januari.

Efter rapportrallyt på torsdag med, bland många andra, kvartalssiffror från Hufvudstaden, Höganäs, MTG och Securitas blir det lite lugnare på fredag. Men även då finns flera intressanta bolag att hålla ögonen på, inte minst tungviktare som Assa Abloy, Boliden, JM, Saab och SSAB.