Annons

Börsbloggen

Andreas Cervenka

Andreas Cervenka

Hur mycket bör invånarna i den lilla staden Everett på den amerikanska västkusten bry sig om att en fransk-belgisk bank 800 mil bort får sänkt kreditbetyg?

Ganska mycket visar det sig.

Problemen för jättebanken Dexia, som har förtvivlat svårt att låna pengar och därför hotas av akut kassabrist, visar hur snabbt problem kan spridas i det moderna finansiella system som ligger som en finmaskig väv över stora delar av klotet.

Dexia var en av de första banker som räddades i finanskrisens första våg 2008.

Oron, då som nu, var att en kollaps för banken skulle få spridningseffekter inte bara i Europa utan även på andra sidan Atlanten.

Dexia är nämligen en stor aktör på obligationer som ges ut av amerikanska städer, en marknad värd hela 2 900 miljarder dollar.

Dexia har sysslat med att ställa ut förlustgarantier på obligationerna. När tiderna var goda betydde det att räntan pressades ned.

Men räntan på lånen är rörliga, och i takt med att oron ökat för Dexia har investerare flytt allt som är förknippat med den fransk-belgiska banken.

Det betyder att räntan skenat. Något som enligt tidningen Wall Street Journal blivit kännbart över hela USA.

I Everett, med 104 000 invånare, har en hockyerink och ett konserthus finansierats med obligationslån som garanterats av Dexia. Räntan har stigit från 1 procent i juni till 2,75 procent sedan kreditinstitutet Moody’s igår sänkte bankens kreditbetyg.

Andra som hotas att drabbas av Dexias problem är eleverna på en högstadieskola i staden Perris i Kalifornien. Där har lånekostnaderna redan stigit med 30 000 dollar i månaden, enligt WSJ, och nedskärningar hotar.

Totalt har Dexia garanterat amerikanska obligationslån till ett värde av 17 miljarder dollar.

Men effekterna i USA är ändå milda jämfört med vad som hotar i Europa.

Dexia är på många sätt ett typexempel på problemen som tynger kontinenten, med ett farligt ömsesidigt beroende mellan banker och den offentliga ekonomin.

Dexia sitter med en oroande stor exponering mot kontinentens krisländer.

Utlåningen till Grekland är 3,5 miljarder euro, enligt Financial Times.

Till Italien är den hela 15 miljarder euro.

Om värdet på alla lån måste skrivas ned kan hela bankens kapitalbas utraderas, enligt FT.

Marknaden har redan börjat vända Dexia ryggen. Det är farligt eftersom Dexia är väldigt beroende av att låna kortfristigt för att finansiera sin utlåning.

Det korta lånebehovet uppgår till 96 miljarder euro.

Om inte Dexia kan låna pengar kan det i sin tur få läskiga effekter för bankens kunder.

Hälften av Dexias utlåning på 510 miljarder euro är till städer i Europa.

Andra banker har också exponering mot Dexia, vilket gör att sjukan kan spridas snabbt.

Aktien faller idag med över 20 procent och har tappat två tredjedelar av värdet på ett år.

Bankaktier faller idag över hela Europa, även i Stockholm. Dexia kan vara en försmak av vad som väntar om eurokrisen accelererar.

2008 fick Dexia ett räddningspaket värt 6,4 miljarder euro. Det återstår att se hur mycket det blir den här gången och hur länge det räcker.

Dexias kris är extra intressant eftersom banken var en av de som klarade EU:s så kallade stresstest i somras. Då bedömdes det inte finnas något behov av mer kapital.

Bara tre månader senare är alltså banken på fallrepet.

Återigen sopar verkligheten banan med modellerna.

Hösten 2011 blev plötsligt ännu mörkare.

 

Om bloggen

Börsbloggen hjälper dig att hålla koll på finansmarknaden, dina aktier och fonder.

Tillsammans med Wall Street-bloggen ger den en bild av de stora affärerna och snackisämnena på handlargolven på båda sidor av Atlanten. Här finns nyheter och kommentarer om de viktigaste händelserna och trenderna på börsen just nu.

Medverkar gör SvD Näringslivs medarbetare Patricia Hedelius, Andreas Cervenka, Carolina Neurath, Nils-Olof Ollevik, Jan Almgren, Erik Bergin och Jacob Bursell.

Följ börsen på SvD.se/bors