Tricks räddar Europas banker

Är glaset halvtomt eller halvfullt? Det brukar vara en fråga om inställning hos den som frågar.

Om man inte heter Jean-Claude Trichet och är chef för Europeiska Centralbanken ECB förstås. Som centralbank besitter ECB en rad nästan magiska krafter, bland annat möjligheten att skapa pengar.

Det gör att Jean Claude Trichet kan peka på ett halvtomt glas och med stor självsäkerhet säga: titta, det är ju nästan fullt! Och vara säker på att väldigt många kommer att tro honom.

Detta till synes simpla trick är vad som håller den europeiska banksektorn under armarna just nu.

Bakgrunden är följande:

Skuldkrisen i EU hotar att gräva ett djupt hål i böckerna hos kontinentens storbanker.

Den varningen kommer senast från Internationella Valutafonden IMF i en kommande rapport skriver Financial Times idag.

IMF har använt priserna på kreditförsäkringskontrakt, så kallade credit default swaps, för att avgöra hur mycket statsobligationerna från Europas krisländer Irland, Grekland, Portugal, Italien, Spanien och Belgien egentligen är värda.

Deras slutsats är att banker i Europa måste skriva ned sina innehav med i storleksordningen 200 miljarder euro, eller 1 800 miljarder kronor, något som skulle minska bankernas kapitalbuffert med i storleksordningen 10 till 12 procent.

Dominoeffekten av att banker har lånat ut pengar till varandra skulle kunna förvärra smällen ytterligare.

Redan förra helgen gick IMF:s nya chef Christine Lagarde ut och förklarade att Europas banker har för lite kapital och måste fylla på i kassavalven illa kvickt.

Det retade upp många politiker. Att säga som det är inte comme il faut i skuldkrisens Europa.

Häromdagen kom en annan liknande varning om att bankerna sitter på en krutdurk.

Det internationella revisorsorganet IASB menade att många banker och finansbolag tagit i alldeles för lite när de skrivit ned värdet på sina grekiska statsobligationer.

Många banker har justerat ned sina innehav med 21 procent, trots att priserna på marknaden indikerar att de fallit med minst 50 procent. Det kan strida mot redovisningsreglerna om att tillgångar ska tas upp till sitt rätta värde.

Hur vågar då bankerna låtsas som det regnar?

Kanske därför att de har en mycket mäktig beskyddare i ECB-chefen Jean-Claude Trichet.

Hos ECB går det nämligen fortfarande bra att lämna i grekiska statspapper som säkerhet för att få låna pengar.

I denna operation värderar ECB pappren högre än vad marknadspriserna visar. Vilket gör det frestande för banker att köpa dem på marknaden, lämna in dem hos ECB och få friska pengar i utbyte.

Det gäller för övrigt inte bara grekiska obligationer utan statspapper i alla krisländer där det råder tveksamhet kring värdet.

ECB lånar alltså ut enorma belopp till banker baserat på värderingar som inte riktigt har någon förankring i verkligheten.

Det gör att bankerna samlar på sig ännu fler krisobligationer vilket ökar smällen om de skulle bita i det sura äpplet.

Det är en ganska farlig spiral.

Många har dock redan sett igenom detta spel.

Amerikanska penningsmarknadsfonder börjar bli allt mer ovilliga att låna ut pengar till Europas banker, rapporterar Financial Times.

Att långivarna börjar få kalla fötter är oroväckande eftersom Europas 91 största banker måste förlänga lån på svindlande 3 800 miljarder euro det närmaste året enligt en analys av Morgan Stanley.

Det gör i sin tur att de riskerar att bli ännu mer beroende av ECB som redan lånat ut i storleksordningen 500 miljarder euro till bankerna.

Och mer kan det bli.

Jean-Claude Trichet förklarade häromdagen att bankerna aldrig kan hamna i likviditetsproblem.

ECB kan nämligen låna ut i princip obegränsat med pengar sade han och pekade på att bankerna sitter på säkerheter värda minst 14 000 miljarder euro.

Frågan är hur länge denna lek med låtsaspengar kan fortsätta.