Obegripligt ord skrämmer bankdirektörer

Ett enastående obegripligt ord gör just nu fyra bankdirektörer sömnlösa. Det handlar om kontracykliska buffertar. Kontra… vadå? säger 99 procent av den svenska befolkningen. Men de verkställande direktörerna på Sveriges fyra storbanker är sedan i fredags plågsamt medvetna om kontracykliska buffertar. Det kan innebära att de tvingas sätta av många miljarder i extra reservkapital. Det innebär också med stor sannolikhet att aktieägarna kan glömma extra utdelningar de kommande åren. Och att Nordeas lönsamhetsmål på 15 procent på eget kapital kommer att begravas. Ett bakslag för Nordeas nya ordförande Björn Nalle Wahlroos.
Vi tar det från början. Finansmarknadsminister Peter Norman kallade i fredags till presskonferens. Där meddelade han att regeringen tagit beslut om ökade kapitaltäckningskrav för de fyra storbankerna, Swedbank, Nordea, Handelsbanken och SEB, från och med januari 2013. Kraven var betydligt tuffare än vad både bankerna och bankanalytikerna hade räknat med. Det vill säga regeringen kräver rejält med reservkapital i bankvalven som skydd mot finansiella kollapser i kristider. Ju högra kapitalbas desto lägre lönsamhet, allt annat lika.
År 2015 ska storbankerna ha en kapitalbas som motsvarar 12 procent av de riskvägda tillgångarna. Men det är nu vi kommer till det där obegripliga uttrycket, kontracyklisk buffert. Utöver de 12 procent kan det bli ett extra påslag för bankerna på maximalt 2,5 procent i form av en kontracyklisk buffert som aktiveras vid goda tider med hög utlåning. Totalt alltså en maximal kapitalbas på 14,5 procent.
På presskonferensen i fredags beskrevs de särskilda buffertarna som något mycket avlägset. Idag är det ju kris i hela Europa. Men Riksbankschefen Stefan Ingves verkar vara av en annan åsikt. I tisdags när Riskbanken kom med sin stabilitetsrapport sa att han att om de kontracykliska buffertarna hade funnits i dag hade vi år haft ett ordentligt påslag. Det fick bankdirektörerna att darra till ytterligare en gång – de ”hemska” kontracykliska buffertarna ligger närmare i tiden än vad de trodde. Samtidigt famlar de i mörkret. Ingen vet nämligen än vem som avgör buffertarnas storlek. Regeringen har inte gett något besked och aktiemarknaden spekulerar i något nyinstiftat finansråd.
Det är svettigt i bankpalatsen just nu och aktieägarna kan nog redan nu utgå från att vårens utdelning kommer bli ordentlig nedbantad.