Mörka utsikter för Danske Bank

Bankerna fortsätter med personalbantningen. På torsdagen meddelade Danske Bank att 2000 heltidstjänster ska bort under de kommande tre åren, något som visserligen redan indikerats tidigare. Det följer ett redan utstakat mönster i Sverige. Bara förra året försvann drygt 6000 heltidstjänster från de fyra svenska storbankerna. Tuffa åtgärder, som naturligtvis väcker missnöje bland personalen men som ofta får den mer cyniske aktiemarknaden att applådera. Danske Banks aktie steg med omkring 3,5 procent mitt på dagen. Men eftersom personalminskningen inte borde ha varit någon nyhet för aktiemarknaden är reaktionen förvånande.
I bankens kvartalsrapport var glädjeämnena svårfunna. Resultatet efter skatt på 200 miljoner danska kronor i det fjärde kvartalet är inte ens hälften så mycket som analytikerkårens prognos. Det är dessutom ett kraftigt ras jämfört med föregående års fjärde kvartalsresultat, som landade på över 1 miljard.

Ett av Danske Banks största problemområde heter Irland. Där ökade bankens kreditförluster till svindlande 1,6 miljarder danska kronor under det fjärde kvartalet. Och banken räknar med fortsatt höga kreditförluster i år.
Den irländska staten har jobbat aktivt för att stödja sina banker. De totala statliga kostnaderna för stödåtgärderna till de irländska bankerna uppgick i april 2011 till 46 miljarder euro.

Det har bidragit till en statsskuld, som både omfattar privat och offentligt sektor, på motsvarande ungefär 100 procent av BNP. Det kan jämföras med Sveriges svåraste år, under bankkrisen på 90-talet, då statsskulden uppgick till 50 procent av BNP.

Irland har visserligen fått del av ett massivt lånepaket från EU:s räddningsfond, och landet uppges så sakteligen ha börjat resa sig. Men så länge det grekiska dramat har en oviss utgång ser framtiden fortfarande osäker ut för alla redan svaga europeiska ekonomier.

Samtidigt är den krisdrabbade shippingen, sjöfartsmarknaden, ett sänke i Danske Banks rapport. Och i den sektorn är bedömare i alla fall helt överens om att det blir värre innan det blir bättre.

  • Anonym

    Dick, du är professor i historia, och det är ditt område. Men att du ger dig in på konst, är inte det kvacksalveri ?

  • Anonym

    Du hänger inte med. Numera är ämnet historia ett tvärvetenskapligt och kan mycket väl innefatta t.ex. konst (eller litteratur och musik) som en spegel av en viss epok. Dick är en polyhistor, som behärskar mer än ”bara” det ämne du kallar historia.

  • Anonym

    Djävulens ättling och knulla din mor är väl en sak, men när någon kallar mig makedonsk tunnbindare – där går gränsen!

  • Anonym

    Tack Dick för ett gott skratt!  Skulle man uttrycka sig som i brevet i en kommentar, så skulle man ha Säpo, Forum för Levande historia plus ett trettiotal myndigheter efter sig…..

  • Anonym

    Betyder det där brevet att de inte gillade varandra?

  • Anonym

    Retorik är alltid passé när det ställs mot klarspråk…

  • http://pulse.yahoo.com/_EDN5DCDCMBKEQA6U577GTO4R5Q John

    Varför var kosackerna så intoleranta? Visste de inte att Mehmet var en anhängare av världens mest toleranta, upplysta, fredliga och människoälskande religion?

  • Anonym

    Usch vilken islamofobisk inställning detta brev röjer. Tur att vi har svenska myndigheter som ser till något liknande aldrig skulle kunna publiceras i Sverige idag.

  • Jan_L

    Tack för detta inlägg. Uppfriskande att läsa kosackernas brev i rövslickarlandet Sverige. Härliga idrottstyper på bilden.

  • Ingenjören

    Hö, hö, hö. Höhöhö. Hö. Höööö. 

    Nej. Det brevet innehåller faktiskt betydligt mindre islamfientlighet än t ex PI eller Kent Ekeroths blog. Det fokuserar på det centrala, dvs, att de inte vill bli styrda utifrån och inte på det dravel Islamofober snackar om, nämligen trams om att hela ”eliten” smygislamiserar samhället genom att halalisera vattnet och sända ut homostrålar bara foliehattar kan skydda mot.

  • Ingenjören

    Om du ska spela det kortet gör det ordentligt, såhär hade dagens retorik låtit på den tiden ”Varför protesterade inte Kosackerna mot att Hetmanen smygturkifierade av det Ukrainska samhället genom att inte underkasta sig Ryssland och att prata om månen? Men det får man väl inte säga bland Zaporogkosackerna för då riskerar man att bli stämplad som pro-Ryss!”

  • http://www.facebook.com/profile.php?id=822855073 Jakob Munthe

    Än mindre förolämpande känns väl att vara bryggare från Jerusalem?

  • http://pulse.yahoo.com/_2CWBIBPSCFDD52I5SB5WCP3TT4 Peter

    Piss och pest och senapsgas, som Magnus och Brasse brukade säga.

    Säkert ännu roligare sida vid sida med sultanens titlar

  • Anonym

    Det är f.ö. långt ifrån säkert att brevet är autentiskt. Om jag förstår saken rätt existerar det numera ett flertal versioner, men brevet trycktes första gången så sent som på 1870-talet.

    Om jag förstår saken rätt behandlas brevet i boken ”The Great Turkes Defiance : on the history of the apcryphal correspondence of the Ottoman Sultan in its Muscovite and Russian variants” av Daniel Waugh.

  • Anonym

    Inom turkisk islam råder den mest toleranta av de fem olika lagskolor som finns, Hanafi-skolan . Den var på den tiden åtskilligt mera tolerant än t.ex. den lutherska statskyrkan i Sverige. Kristna av olika bekännelse (grekisk ortodoxa, armenier) och judar fick fitt utöva sin religion i det osmanska riket.
    Men det tror jag inte kosackerna brydde sig om. De var ju specialister på att massakrera judar.

  • Anonym

    Hej pailor, sluta använda mitt användarnamn för att skriva skit. Tack.

  • Anonym

    Det förefaller som att den lingvistiska analysen (olika versioner) placerar brevet i rätt tid. Den kritiska frågan är om det var ett brev som de facto nådde adressaten eller om det var vad man ”gärna hade velat svara” sultanen, men istället cirkulerade som ett skämt eller en litterär övning om man så vill.

  • Anonym

    Det förefaller något besvärande att man inte kan peka ut ett bestämt årtal då brevet skulle ha skrivits eller ens kan placera det i ett bestämt sammanhang. Jag har inte läst Waugh, men vad hindrar att det skrevs ihop betydligt senare än 1670-talet av någon med kunskap om äldre ukrainska?

  • Anonym

    7 år efter att brevet skrevs var det med nöd och näppe som Ottomanerna förhindrades att erövra Wien. Om du skulle beskriva rädslan för det islamska hotet som en fobi, så skulle din sjukdomsanklagelsen snabbt slå tillbaka mot dig själv.

  • BigDemonicBunny

    Det finns mycket som man inte kan placera ett bestämt årtal på, och just Ukraina blir extra komplicerat då det finns (vid den här tidpunkten) 3 olika konkurrerande dateringssystem. Vi vet dock ungefär när Zaporog kosackernas svar det skrevs och vi vet att det var förfärligt förolämpande (det vet vi genom turkisk litteratur). Brevet skrevs också efter 1673 men innan 1699.

    Om just de här formuleringarna är äkta, det vet vi inte. Men det verkar äkta, och det är oerhört ovanligt att 1700-1800-tals människor lyckas med textförfalskningar som klarar en modern språk- och kontext-analys.

  • BigDemonicBunny

     Det är snarare så att Zaporogkosackerna skulle ha svarat lika dräpande mot vem som helst som bad om deras underkastelse. Det var ett folk som på 1600-talet inte lydde någon som de inte hade valt själv, och deras Ataman (högsta befälhavare) var inte valda på livstid utan endast för en begränsad period.

  • BigDemonicBunny

    Sultanens titlar var:

    Broder till Solen och Månen, Guds ställföreträdare och sonson, härskare över kungadömena Makedonien, Babylon, Jerusalem, Övre och Nedre Egypten, kungarnas kung, härskare över allt som existerar, extraordinär och obesegrad riddare, Jesus Gravs beskyddare, Guds utvalde förvaltare, muslimernas hopp och tröst, de kristnas gäck och försvarare.

    Ungefär hälften av titlarna anspelar på att Mehmet gjorde anspråk på titeln som Kalif.

    Kosackernas svar blir ännu bättre då det, på originalspråket, rimmar. Kort sagt så hade det gjort vilken skald som helst stolt.

  • Anonym

    Turkisk litteratur som är äldre än det första tillfälle då detta brev trycktes (1870-talets början)?

    1673-1699 är en bred period. Eftersom Sirko dog 1680 måste man då plötsligt också börja laborera med andra hetmaner, vilket ytterligare belyser hur osäkert allt är.

    Nu var det ju åtskilliga krig mellan Ryssland och Turkiet under 1700-talet. Jag har svårt att tro att en person verksam  i samband med kriget på 1730-talet och född ca 1685 inte skulle ha kunnat imitera språket från ca 1675-80.

  • BigDemonicBunny

    Fel av mig. Absolut senaste datering är 1693 (1680 om det inte är en förfalskning).

    Och Jo. Brevet kommenterades vid det Turkiska hovet och bland utländska observatörer. Det turkiska hovet var vid den här tidpunkten lika högintressant för den Europeiska ”skvallerpressen” (fast det var individuella depescher och observatörer som mot betalning skickade brev till diverse eliter vid de olika hoven, särskilt Katarina den Stora hade stor mängd observatörer vid olika hov vars uppgift var att samla in information om mode, skandaler och andra underhållande godbitar).
    Fast skvallret nämner inte innehållet i brevet eller vilken Ataman som som var ansvarig.

  • Anonym

    Katarina den stora är dock senare delen av 1700-talet, inte 1670-talet. Vilka samtida rapporter från de sista 25 åren av 1600-talet nämner detta brev?

  • Anonym

    Katarina den stora är dock senare delen av 1700-talet, inte 1670-talet. Vilka samtida rapporter från de sista 25 åren av 1600-talet nämner detta brev?

  • BigDemonicBunny

    Från de sista åren under 1600-talet? Nej (inte vad jag vet). Men om jag inte minns fel så nämns det bland annat i Robert Suttons depecher.

  • Anonym

    Då skulle det förstås vara intressant att veta i vilken depesch. Sutton var verksam i Konstantinopel 1701/02-1716/17 och skrev under den tiden säkert mängder av brev.

    Sedan framstår det ju som rätt egendomligt (i fall brevet vore äkta och verkligen från 1670-talet) att det inte uppmärksammades av samtiden. Åtminstone avsändaren skulle rimligen haft ett intresse av att sprida innehållet.

  • Anonym

    ”mer än hälften så svagt” är ju goda nyheter, dvs dubbelt så starkt!

  • Anonym

     får den mer syniske aktiemarknaden – CYNISKA aktiemarknaden?

  • http://sverige.iwooho.com/?p=13718 Mörka utsikter för Danske Bank – Svenska Dagbladet | Sverige – iWooho.com

    [...] Mörka utsikter för Danske BankSvenska DagbladetBankerna fortsätter med personalbantningen. På torsdagen meddelade Danske Bank att 2000 heltidstjänster ska bort under de kommande tre åren, något som visserligen redan indikerats tidigare. Det följer ett redan utstakat mönster i Sverige.Så höga blev Danskes kreditförlusterDagens IndustriKämpigt för Danske BankSvenska YLEDANSKE BANK: FORTSATT HÖGA KREDITFÖRLUSTER VÄNTAS 2012E24 [...]

  • Anonym

    Carolina Neurath som skrev artikeln är en heting-geting!

  • Anonym

     +1

  • Anonym

    I Sverige tycks ju problemet snarare vara att storbankerna anses ha för höga vinster. Är inte detta problem trots allt mer lätthanterligt. Tänk om vi som Irland tvingats använda hundratals upplånade miljarder för att via statsbudgeten rädda våra banker undan konkurs.

  • Anonym

    Jaja, jag tycker i alla fall att artikeln var bra, som dom  flesta artiklar av Carolina  Neurath.

  • http://twitter.com/MrMuzzlepalm Mr Muzzlepalm

    Jo. Jag är med. Och Tetra betalar för papperets egenskaper i kombination med ytan. Sen får bruken knöla in vad de vill (luft om så är) i papperet. Men det lät på dig som att alla bruk gick plus på energisidan. Jag menar att det gör bara de som enbart tillverkar (kemisk) massa, men inte papper.

blog comments powered by Disqus