Revisorsnämnden – en myndighet som borde ifrågasättas

Vid den här tiden för ett år sedan var vi mitt uppe i en granskning av de fyra stora revisionsbyråerna. För första gången bländades branschen av medieljuset. Ett av de allvarligare avslöjandena var att tillsynsmyndigheten Revisorsnämnden var tandlös när det gällde åtgärder mot revisorer som misskött sig. En ”varning” var i praktiken verkningslös. Samtidigt framgick att en del av myndighetens tillsyn är utlagd på branschorganisationen FAR, som i sin tur kontrolleras av de fyra revisionsjättarna. Dessutom har Revisorsnämndens egen sammansättning starka kopplingar till dem de är satta att granska. SVT:s Rapport kunde då slå fast att Revisorsnämndens tjänstemän flera gånger hade rekommenderat strängare åtgärder men nämndens ledamöter, som till stor del utgörs av revisorer från de stora revisionsbyråerna, körde över tjänstemännen och beslutade om mildare straff för sina gamla kollegor. Veckans uteblivna åtgärd (en ”erinran” är i praktiken lika med utebliven åtgärd) mot den tidigare HQ-revisorn Johan Dyrefors är talande. Det är nu fritt fram för revisorn att ta plats i andra finansiella bolag. Revisorsnämnden skriver att revisorn ska upptäcka ”väsentliga fel”. Några sådana har revisorn inte upptäckt i HQ Bank, åtminstone inte tillräckligt väsentliga för att dra i handbromsen. De som granskat HQ-fallet hittills, däribland FI och olika advokatutredningar, är inte på samma linje om att det råder brist på ”väsentliga fel” i årsredovisningarna i en av Sveriges största bankhärvor. I Revisorsnämndes yttrande framgår att en revision inte behöver ge ”absolut säkerhet” att årsredovisningen inte innehåller väsentliga fel. Det är, med andra ord, en signal till alla andra revisorer att det är okej att skriva under en felaktig årsredovisning. Det är tillåtet att låta bolag fuska. Beslutet gör att branschens hela existerande på nytt kan ifrågasättas, och inte minst tillsynsmyndigheten som ska vara den nålsvassa granskaren av branschen.