Bankernas kreditkort granskas

Diskussion om betal- och kreditkort upprör. Det fick jag inte minst erfara efter den här analysen förra veckan om hur bankerna, på handelns bekostnad, tjänar stora summor på att minska kontanthanteringen och i stället marknadsföra kort – i första hand kreditkort .

Men enligt Konsumentverket kommer också klagomål från privatkunder vad gäller kreditkorten. Ordet kredit härstammar från det latinska ”credo” som betyder ”jag tror.” De bankerna tror på får en kredit. Och det är ganska många. Totalt uppgick hushållens skulder från betal- och kreditkort till 43 miljarder kronor i slutet av november. Svenskarnas kortskulder har trefaldigats det senaste decenniet, skriver di.se i dag. Nu ska Konsumentverket granska 11 kortutgivares verksamhet. Och eftersom det är storbankerna som har den största kakan av kortmarknaden, är det än en gång dem som kommer hamna i skottgluggen.

Räntan för kortkrediterna, som uppgick till i snitt omkring 7,5 procent under de sista månaderna 2011, är den högsta sedan krisen 2008, enligt di.se. Å andra sidan kan de kortutgivande bankerna använda samma argument som vi hört vid diskussioner om de höga bolånemarginalerna: det är inte bra att skuldbördan ökar så mycket, därför är det bra med höga räntor som dämpar utlåningen.

Men medan bolån är ett självspelande piano är kreditkort något bankerna påminner sina kunder om och aktivt marknadsför. Visserligen är det en risk att låna ut pengar till såväl andra banker som privatkunder. Men det är ingen vild gissning att marginalerna mer än väl täcker de kreditförluster som kan komma från en godkänd kreditkortskund. Precis som med bolån är det inte helt lätt att få insyn i exakt hur bankernas marginaler ser ut. Därför är det inte en dag för sent att en myndighet drar igång en granskning av verksamheterna.