Carolina Neurath
När bankerna presenterade sina senaste kvartalsrapporter i somras delades det snabbt upp i två läger: det pessimistiska och det optimistiska. Det förstnämnde leddes av SEB:s Annika Falkengren, som gav uttryck för en tydlig oro. ”Det ser riktigt obehagligt ut”, sa hon till mig efter kvartalspresentationen om det ekonomiska läget. När Nordea-vd:n Christian Clausen fick samma fråga någon vecka senare lät han betydligt lugnare, och betonade snarare att det för stunden ”ser lite bättre ut”. Facit kom bara några veckor senare när den värsta stormen sedan finanskrisen 2008 svepte över världens börser.
Nordeas åtstramning, med uppsägningar på 2000 anställda, är sannolikt en prägel av den frispråkige finske finanskändisen Björn ”Nalle” Wahlroos som tog över ordförandeklubban i banken i mars tidigare i år. Anställda och analytiker kunde tidigt vittna om ett uppskruvat avkastningskrav på banken.
”Det har skett större förändringar den senaste månaden än vad det har gjort under de senaste åren. Omgivningen har nog inte riktigt förstått detta”, sa en person med insyn till SvD Näringsliv i maj. Därför var det nog ingen stor chock vare sig inne på banken eller på marknaden när dagens nyhet släpptes.
Trots att Wahlroos tidigare varit en högljudd förespråkare av bonus (och inte ordvalet ”rörlig ersättning” som menar är fikonspråk) så blev det alltså tvärtom. Spara i stället för slösa. Och hans egen ersättning sticker inte ut bland svenska banktoppar. Nordeas valberedning beslutade att lämna styrelseledamöternas arvoden oförändrade i år, till skillnad från SEB och Handelsbanken. Nordeas nye ordförande får drygt 2,2 miljoner kronor omräknat från euro.
Klädsamt val att inte höja ersättningarna med tanke på vad som redan i våras måste ha funnits i ledningens plan. De andra bankerna har redan sagt sig inte ha några liknande planer på uppsägningar. Om bankernas ord nu står fast den närmsta tiden – vilket känns osäkert med de nya regelkraven och skakiga marknaden – får framtiden utvisa. I sådana fall kommer det bli tufft att försvara arvodeshöjningarna.