Detta var en het diskussion igår och ledde fram till samma resultat, därför borde du bifoga anmärkningen ”puck tvåa”

(Deltag gärna i diskussionstråden)

Jag tycker inte Dick svarade samma som i diskussionen igår. Jag fick idag svar på min undran om när ordet Nidaros gick över till ordet Trondheim som namn på staden.

Detta fick du reda på i tråden igår:
”Någon gång under senmedeltiden (dvs 1400 eller kanske så sent som 1500-talet när Norge blev protestantiskt), blev staden helt enkelt känd som Trondheim.”

Detta fick du reda på i bloggartikeln idag:
”En successiv förändring ägde dock rum mellan 1400-talet och 1600-talet, då man började använda landskapets namn som parallellform till Nidaros.”

För mig låter det som samstämmighet. För du räknar väl inte 1931 som rätt år ? Det var ju det året staten gav upp sitt misslyckade försök att kalla staden för Nidaros, ett försök som inte vann någon folklig acceptans, ett försök som bara pågick under ett år.

” Alexander episcopus s. s. d. Trundensi archiepiscopo”
Diplomatarium Norvegicum bind 17 nr 4
5 Septbr. [1171.]
Trykt Dipl. Svec. I no. 60 Liv. Urkund. I 5. Migne 200, 852

” nuntios venerabilis fratris Trundenensis archiepiscopi”
Diplomatarium Norvegicum bind 19 nr 46
efter regester

” Trundensi archiepiscopo”
Diplomatarium Norvegicum bind 17 nr 6
[C. 1186.]
Trykt Decr. Greg. 1. III t. 48 c

”Thome de Thrumden de Norway”
Diplomatarium Norvegicum bind 19 nr 506
24 nov. 1318
efter Close Rolls 12 Edward II, m. 23.

”Jonsson Loghmadr J Þrandheimi,”
Diplomatarium Norvegicum bind 21 nr 21
31 mars 1319
efter avskrifter bl.a. 1440 hänvisande till att originalet då fanns på pergament.

” loghmadr j Þrondæime” …..” konongs garde i Nidarose”
Diplomatarium Norvegicum bind 3 nr 193
24 Novbr. 1337
Efter Orig. p. Perg. i Dipl. Arn. Magn. fasc. 9. No. 13 c. 2

” ok hyrdzstiora j Þrondeime”
Diplomatarium Norvegicum bind 2 nr 422
7 April? 1372
Efter Orig. p. Perg. i Dipl. Arn. Magn. fasc. 2. No. 16 b

Nu har ju svenskar i allmänhet, även många språkforskare, svårt att förstå nyanser i det som för oss med norröne påbrå är självklarheter. Nidaros är som Dick Harrison skriver namnet på den ö som ligger i Nidälvens mynning (os).

Nidaros gav namnet till kungsgården och klostret båda fanns innan själva byn (staden) på fastlandet började bli något att räkna med. Tröndelag betyder land som lydde under Tröndernas lag.
Þrondeime/Þrandheimi/Þrondeime flera stavningar finns var namnet som handelsplatsen på fastlandet fick där även lagmannen hörde hemma.

Trundensi archiepiscopo/Trundenensis archiepiscopi betyder alltså Tröndernas ärkebiskop/ärkebiskopsäte. Dvs skillnaden må vara hårfin men den har jag som många andra med norröne påbrå fått med mig från barnsben.

Ingen investerar i oetiska bolag för att kunna förändra från insidan utan målsättningen är självklart att tillgodogöra sig största möjliga avkastning. Det sk goda näringslivet är en myt som odlats väl de senaste 30 året. Svenska folket måste börja inse att företag inte finns för att vara snälla utan för att göra vinst, oavsett hur många lik de måste gå över.

Tyvärr finns det mer pengar i oetik. Alla vet att anledningen till att företag låter produktionen ligga i Kina är för att en kinesisk arbetare kan du betala en bråkdel av vad en svensk arbetare skulle kosta. Sedan att nämnde arbetare sover på golvet, ständigt svälter och pressas till hård, obetald övertid är inget som bekymrar samvetet för näringslivet. Tvärtom skulle de önska att situationen var liknande i Sverige.

Detta är anledningen till att man ska ta allt som svenskt näringsliv säger med en stor lastbil salt. De har helt enkelt intressen som totalt skiljer sig från alla andras. Att staten nu genomför samma oetiska investering säger mer om vad som driver nuvarande regering och vilka de arbetar för. Kan garantera att de som sitter i dessa maktpositioner i AP-fonderna inte direkt drivs av vänsteråsikter.

Fonder investerar inte i oetiska bolag för att de ska bli bättre. Däremot väljer de att inte sälja sådana bolag utan att istället vara kvar för att påverka. Om de skulle sälja så plockas aktierna endast upp av någon annan och i slutändan kanske en mindre seriös förvaltare.
Kan de påverka eller är ägandet för litet? Att påverka bolag ur ett miljö, socialt och bolagsstyrningsperspektiv är en strategi som ökar i styrka dag för dag. Fler och fler fonder, däribland de svenska ap-fonderna och andra stora pensionsfonder satsar på att förändra bolag till det bättre. Enbart FNs sammanslutning för ansvarsfulla investeringar, PRI, har nu mer än 800 kapitalägare och kapitalförvaltare som medlemmar. Det betyder också att fler och fler fonder samarbetar i enskilda fall för att driva på förändringen i ett bolag. En ensam ägare har svårt att påverka. Flera stora ägare har givetvis helt andra förutsättningar. Inom GES bedriver vi Global Engagement Services och assisterar närmare 100 stora kapialägare och förvaltare i att få ett 100-tal bolag globalt att förändra sig. Därutöver träffar vi regelbundet några hundra bolag på tillväxtmarknaderna för att få dem att arbeta med och redovisa sitt arbete med miljö och sociala frågor. Vi ser regelbundet många framsteg och ibland stora förändringar beslutade och genomförda. Detta hade med all sannolikhet inte skett om ägarna sålt av sina innehav.

Fonder investerar inte i oetiska bolag för att de ska bli bättre. Däremot väljer de att inte sälja sådana bolag utan att istället vara kvar för att påverka. Om de skulle sälja så plockas aktierna endast upp av någon annan och i slutändan kanske en mindre seriös förvaltare.
Kan de påverka eller är ägandet för litet? Att påverka bolag ur ett miljö, socialt och bolagsstyrningsperspektiv är en strategi som ökar i styrka dag för dag. Fler och fler fonder, däribland de svenska ap-fonderna och andra stora pensionsfonder satsar på att förändra bolag till det bättre. Enbart FN:s sammanslutning för ansvarsfulla investeringar, PRI, har nu mer än 800 kapitalägare och kapitalförvaltare som medlemmar. Det betyder också att fler och fler fonder samarbetar i enskilda fall för att driva på förändringen i ett bolag. En ensam ägare har svårt att påverka. Flera stora ägare har givetvis helt andra förutsättningar. Inom GES bedriver vi Global Engagement Services och assisterar närmare 100 stora kapialägare och förvaltare i att få ett 100-tal bolag globalt att förändra sig. Därutöver träffar vi regelbundet några hundra bolag på tillväxtmarknaderna för att få dem att arbeta med och redovisa sitt arbete med miljö och sociala frågor. Vi ser regelbundet många framsteg och ibland stora förändringar beslutade och genomförda. Detta hade med all sannolikhet inte skett om ägarna sålt av sina innehav.

Jag är boende i staden där Newmont har sin guldgruva Yanacocha. När jag besökte staden för första gången 1999 så var jag också motståndare till gruvan och deras sätt att sköta sig men nu efter mer än 6 år här så har jag en annan syn på det hela. Rapporten som Malena gjort är välgjord och det finns väldigt mycket problem runt gruvverksamheter men det är inte bara i sydamerika. Var det inte vårt Boliden som hade en damm som brast i Spanien tex. Har inte vi i Sverige vår levnadsnivå att tacka för att vi haft/har gruvverksamhet i landet under många århundraden, varför kan inte andra länder också få ta del av det?  Jag tror faktiskt att det är bättre med dom formella utländska gruvbolagen jämnfört med alla illegala som poppat upp i Peru pga av nuvarande guldpriser där man använder samma kemikalier men allt rinner rakt ut i floder och vattendrag utan rening, där dom inte använder skyddsutrustningar, låga löner, ingen sjukförsäkring och runt dessa platser sjuder det av barnprostitution. Här i Cajamarca har gruvorna gett många jobb som dom aldrig kunnat fått innan gruvorna kom hit, ett jobb där lönen som är högre än normalt, kommer punktligt varje månad, där man kan bygga sitt hus, ge sina barn en bra utbildning och framtid. Cajamarca är fattigt det är inget snack om saken men tyvärr så kan man inte bara belasta gruvorna för det, politikerna har det yttersta ansvaret för utveckling och tyvärr så är fortfarande systemet här väldigt korrupt och borgmästarna gör hellre en tjurfäktnings arena i byarna än att anlägga gator och ge befolkningen vatten och el tex. Jag tror faktiskt att med hjälp av dom formella gruvorna så kan Peru till slut en dag ta sig ur den djupaste fattigdomen som finns här, dock måste politiker och ansvariga fördela pengarna så det finns vatten, el, bra utbildning och sjukvård till alla, se till att arbetslagarna följs osv., men det kan inte hända på en dag.

Vad händer då om de ramlar omkull? Vem skall stå för s.k. insättningsgaranti för privata kunder? Jultomten? Banker skall delas i två kategorier: traditionella och investment..Traditionella banker skall omfattas av insättningsgaranti och kontrolleras av staten.

En konspirationsteori är, speciellt eftersom kreditvärderingsinstituten har varit i sådant politiskt blåsväder sista tiden, om svenska bankers betyg sänks för de inte hitintills deltagit i ECB:s LTRO program.