Annons

Börsbloggen

Andreas Cervenka

Andreas Cervenka

Minns ni USA?

Det känns som en evighet sedan nu, men det var faktiskt med bråket om det amerikanska skuldtaket i somras som den dramatiska hösten på världens kapitalmarknader började.

Ganska snart flyttades strålkastarljuset över till skuldproblemen i Europa. Och där har de fastnat.

Betyder det att amerikanerna ägnat den här tiden åt till att få ordning på sina finanser?

Inte direkt.

Höjningen av skuldtaket med början den 2 augusti innebar att det maximala beloppet som den amerikanska staten kan låna utökades från 14 300 miljarder dollar (98 000 miljarder svenska kronor) till 15 200 miljarder dollar.

Nu är det dags igen. President Barack Obama kommer enligt Vita Huset snart att vända sig till den amerikanska kongressen och be om en kredit på ytterligare 1 200 miljarder. Det nya skuldtaket skulle då landa på 16 400 miljarder dollar.

Det är en dubbling på bara fem år.  Så sent som 2001 var skuldtaket 6 000 miljarder dollar.

Under Obamas fyra år har USA:s statskuld ökat med 42 procent till dagens 15 100 miljarder dollar.

Denna enorma ökning kan förklaras med enkel matematik.

Under räkenskapsåret som slutade den 30 september redovisade den amerikanska staten utgifter på 3 600 miljarder dollar. Inkomsterna stannade på 2 300 miljarder dollar.

Det motsvarar ett underskott på drygt 3,5 miljarder dollar. Om dagen.

Med andra ord lånar amerikanerna nästan 40 kronor för varje hundralapp de spenderar.

Då ingår inte ens de framtida kostnaderna för sjuk- och socialförsäkringssystemen.

Det är siffror som får Grekland att framstå som ett ekonomiskt mönsterland.

Det nya skuldtaket gör att USA beräknas kunna hanka sig fram till presidentvalet nästa höst.

Hur reagerar USA:s långivare då på att pengarna ännu en gång är slut? Med att höja räntorna till krisnivåer?

Ni gissade rätt. Inte direkt.

Problemen i Europa har snarare förvandlat USA till ett skyddsrum för alla världens placerare.

Räntan på tioåriga amerikanska statsobligationer är nere på låga 2 procent.

Frågan är hur länge detta håller.

Det kan komma en dag då någon får för sig att titta på ovanstående kalkyl och ställa den förbjudna frågan: kommer ni att kunna betala tillbaka?

Det skulle kunna utlösa en rad otrevligheter som får problemen i Europa att blekna.

Händer det redan under 2012?

 

Om bloggen

Börsbloggen hjälper dig att hålla koll på finansmarknaden, dina aktier och fonder.

Tillsammans med Wall Street-bloggen ger den en bild av de stora affärerna och snackisämnena på handlargolven på båda sidor av Atlanten. Här finns nyheter och kommentarer om de viktigaste händelserna och trenderna på börsen just nu.

Medverkar gör SvD Näringslivs medarbetare Patricia Hedelius, Andreas Cervenka, Carolina Neurath, Nils-Olof Ollevik, Jan Almgren, Erik Bergin och Jacob Bursell.

Följ börsen på SvD.se/bors