Annons
X
Annons
X

Berglunds bira

Thomas Berglund

Thomas Berglund

Inlägget om ”jakten på det perfekta ölglaset” har engagerat bloggens läsare. En uppgift som saknades var att Orrefors nya glas i serien Beer kommer att finnas i utvalda butiker från vecka 13 (dvs 24 mars) och hos samtliga återförsäljare från och med vecka 16.

Ett glas som inte nämndes var Riedels ölglas som varit en ”snackis” när det gäller ölkonsumtion i lite finare sammanhang. Ett tvåpack av glasen som kallas Ouverture kostar 330 kronor på nätet, vilket är halva priset jämfört med Orrefors gamla serie Difference. Bloggen har ingen erfarenhet av dessa och kan således inte uttala sig om lämpligheten, men nog ser de ut som ett lite mulligare vinglas? Ett kupat glas passar alldeles utmärkt för ett fylligt öl, men helst ska det då vara tunt och av ”tulip”-typ, dvs lite öppnare högst upp.

Ett annat tips är Bryggarglaset från Rejmyre glasbruk à 320 kronor. Det har tagits fram tillsammans med Svenska Bryggareföreningen och Svenska Ölfrämjandet, så det kan ju inte vara helt fel. Det har dessutom stora likheter med Orrefors Pils med sin smala, raka form och rundade nederdel. Ölglas av den här typen kallar helt enkelt för pilsnerglas eller tumlare.

IPA-glaset (kopia)

Ett glas som lanserades rätt nyligen är Beer Classics IPA-glas från Spiegelau (som för övrigt är ett dotterbolag till Riedel) som de amerikanska bryggerierna Dogfish Head och Sierra Nevada valt till sin India Pale Ale (bilden här intill). Priset är riktigt överkomligt, ett tvåpack kostar 219 kronor på nätet. På den avsomnade bloggen Allt om Öl fick glaset betyget 10 av 10:

”Glaset ska vara speciellt utformat för en välhumlad IPA av amerikansk stil och då är det i första hand humlearomerna man vill framhäva. Glaset lyckas verkligen leverera i det avseendet. Tack vara att skumkronan stannar kvar så länge så bevaras dofterna längre och blir tydligare under en längre tid.”

På puben får man ofta sitt öl serverad i utvalda så kallade profilglas med bryggeriets logotyp. Men det är långt ifrån självklart att att just det ölet smakar bäst i just det glaset. Vet man vad man tycker kan man mycket väl be om att få sitt öl upphällt i ett annat glas än det som barpersonalen automatiskt väljer.

Vi har alltså ölsejdlar och pintglas. Vi har också det klassiska pilsnerglaset. Vi har kupor av olika storlek på låg eller hög fot. Vi har graal, pokal och kalk; en typ av glas som är hämtad från kyrkans värld, vanliga när det gäller klosterale (abbey ale) och trappister. Sedan har vi små och stora tulpanglas; ett glas som består av en kupa på smal fot som smalnar av för att sedan öppna sig igen till en vid öppning. Vi har dessutom flöjtglas med liten eller hög fot som används när man varierar sin ale med fruktlambic. För att inte tala om olika specialglas, till ex det som bärs in hängande i en träställning när man beställt en Kwak. För att utsätta sig för något sådant krävs, förutom törst och nyfikenhet, en stor portion självförtroende…

Om bloggen


Berglunds Bira handlar huvudsakligen om öl.
Recensioner av nya brygder kommer att blandas med branschnyheter och trendspaningar. Intresset för kvalitetsöl har formligen exploderat de senaste åren och nya små hantverksbryggerier slår upp portarna i stort sett varje månad.
Förutom öl kommer bloggen också att ge utrymme åt akvavit, vodka, whisky, rom och andra ädla drycker (samt understundom alkoholfria alternativ).

Det enda som är helt säkert att bloggen aldrig kommer att handla om vin.

Thomas Berglund har varit med länge på Svenska Dagbladets redaktion. Han har tjänstgjort som redigerare, nattchef och reporter och med åren har passionen för god öl bara vuxit.
Du är välkommen att kontakta honom om tips, egna funderingar eller annat som rör bloggen på mejladressen thomas.berglund@svd.se.
Thomas Berglund

Orrefors ölglas i serien Difference har nu några på på nacken. Difference Ale är faktiskt det glas som plockas fram hemma hos Berglund när finölen står på bordet. En förklaring till det är att det inte finns så mycket annat att välja på vid sidan av de vanliga dricksglasen. Ölglas tar plats (och då snackar vi inte ens om ölstop av traditionellt snitt). Och ölglas går sönder. Men hur viktigt är det egentligen med glaset när det gäller öl?

lager

Tja, många har sökt svaret. Pelle Stridh, bloggare och chefredaktör för det relativt nystartade ölmagasinet ”C/o Hops”, deltog till exempel i processen som ledde fram till det som tjeckiska Královský pivovar Krušovice, Det Kungliga Bryggeriet i Krušovice, menar är det perfekta ölglaset. Ett glas som togs fram i samarbete med formgivaren Karin Elvy och Skrufs glasbruk. Glaset, som tillverkades i 1.581 exemplar (1581 är årtalet då bryggeriet grundades), kan fortfarande köpas på nätet för 200 riksdaler.

Peller Stridh menar att glaset inte ska vara för rakt, och att det heller inte får vara för lågt. Volymen är viktig för den rätta skumkronan och för att ölets alla aromer ska komma till sin rätt. 40 cl ligger ganska nära den ideala storleken resonerar han. I ett test som Stridh gjort smakade ölet sämst i ett traditionellt pintglas.

En annan bloggare som tänkt till kring ölglasets betydelse är Magnus Bark som rattar ”Ofiltrerat”. Han har jämfört glaset som Pelle Stridh tog fram med en klassisk ölsejdel och en lika klassisk som hög, rak och smal ”pilsnerpokal”. Magnus Bark analyserar sedan, som den värsta vetenskapsman, bubblor, skumkrona och skumrester i glasen. För att därefter gå över till skillnader i doft, smak och ”munkänsla”. Bark slutsats är att glaset som Stridh var med och tog fram inte alls är det perfekta ölglaset. I Barks test får det stryk av den gamla kära sejdeln i alla avseenden. Men han tillägger också:

”Problemet med den här typen av glas-test är att det är omöjligt att göra blint, den fysiska upplevelsen för såväl händer som ögon och mun spelar in lika mycket som hur det doftar, smakar och känns.”

taster

Så sant som det är sagt. Det viktiga är att dricka favoritölet ur ett glas som man trivs med. Det är dock ofrånkomligt så att olika, öltyper kräver olika glas. Ett aleglas får gärna ha en fot, om det sedan är rakt eller lite svängt med kupad kant är en smaksak. Ett pilsnerglas ska helts vara högt och smalt medan det kanske inte är lika knussligt med glas till en alldaglig lager. En Imperial Porter eller ett Barley wine gör sig däremot bra i ett glas som liknar en större konjakskupa.

Gemensamt för alla öltyper är att glaset inte bör vara för stort. 30 till 40 cl är lagom, ett sådant glas håller kylan, bevarar skummet och förädlar doften. Enliterssejdlar hör hemma, en varm sommardag under kastanjerna, i något av Münchens många Biergärten, men där passar de å andra sidan alldeles utmärkt.

Tillbaka till ämnet. Orrefors Difference, tre glas i fin kristall som var tänkta för pils, ale och porter, designades av Orrefors formgivare Erika Lagerbielke med hjälp av Johan Spendrup, den joviale bryggmästaren i Wisby, och vinexperten(!) Bengt-Göran Kronstam. Ett glas i den serien kostar 349 kronor, vilket är en rejäl slant även för en ölnörd som utan tvekan lägger 200 kronor på en amerikansk IPA.

pils

– Vi tyckte nu att det var dags att göra en serie fina ölglas som alla har råd med. För att få ner produktionskostnaden har vi lagt ut tillverkningen till Tyskland, men utan att tumma på kvaliteten. Det tyska glaset är både vackert och starkt och Orrefors logotyp är faktiskt inetsat i foten. Det vanliga är annars en lös etikett, säger Erika Lagerbielke.

För ett fyrpack av de nya glasen får man betala 499 kronor. Serien, som består av glasen ”Pils”, ”Lager” och ”Taster” kan också köpas i en box med ett av vardera sorten för 399 kronor. ”Pils” är för övrigt ett ovanligt vackert ölglas, högt och smalt men mjukt rundat vid foten.

Översta bilden: ”Lager” och härligt maltiga Camden Hells från Londonbryggeriet Camden Town Brewery.

Mellersta bilden: ”Taster” med friskt humliga Lagunitas IPA från det amerikanska Lagunitas Brewing Company i Petaluma, norra Kalifornien.

Understa bilden: ”Pils” med klassiska tyska pilsnern Bitburger från Bitburger Brauerei Th. Simon GmbH i Biburg, Rheinland-Pfalz.

Thomas Berglund

För läsare som följt bloggens rapportering om och provsmakning av Macallan 1954 kan det kanske vara av intresse den skotska whiskyfirman nu satt ett nytt världsrekord. En store flaska, en ”decanter”, innehållande sex liter Macallan ”M” har sålts på auktion i Hongkong för 680.000 dollar, det vill säga drygt 4,4 miljoner kronor.

Trots rekordmoteringen är den inropade flaskan inte ”one of a kind”. Det finns totalt fyra stycken: två har ”arkiverats” av Macallan, en har överlåtits till en privat samlare i Asien och den fjärde, ”Constanstine”, såldes alltså i dagarna på auktion. Den är döpt, liksom sina syskon, efter en romersk kejsare. Allt överskott från auktionen går till välgörenhet i Hongkong.

Thomas Berglund

1 februari är det dags för årets första släpp av nya öl på Systembolaget. Den här gången väljer vi en liten aptitretare i stället för att vänta till alla sorterna är provade och betygsatta. Här har du hela listan med kommentarer:

• nr 10680, Sierra Nevada Celebration Fresh Hop Ale 6,8%, 35 cl för 27,90 kr (79,71 kr/lit), Sierra Nevada Brewing, USA (30.000 flaskor)

Celebration bryggdes första gången 1981 och är därmed en av pionjärerna när det gäller amerikansk IPA. Humlesorterna är Cascade, Centennial och Chinook, och smaken domineras av karamell, citrus och tallbar. Betyg på Ratebeer: 99/100 overall, 99/100 style.

yeti

• nr 11479, Yeti Oak Aged Imperial Stout 9,5%, 65 cl för 89,90 kr (138,31 kr/lit), Great Divide Brewing Co, USA (3.180 flaskor)

Mångas favorit när det kommer till Imperial Stout. Systembolagets smakbedömning: Komplex doft med sötma, inslag av fat, katrinplommon, mörkt bröd, enbär, viol, tjärpastill och vanilj. Betyg på Ratebeer: 100/100 overall, 99/100 style.

• nr 11684, Näcken Siren Omnipollo Rick Gordon Lindqvist 6,4%, 33 cl för 39,90 kr (120,91 kr/lit), Siren Craft Brew, Storbritannien (12.000 flaskor)

”Murky brown colour with a big foamy white head. Delicious fruity and fresh hops with moderate bitterness in the aroma. The flavour is juicy fruity hops, yeast, wheat and nice hoppy bitterness. Very tasty. Wheat and hops go well together.”

Så låter ett omdöme på Ratebeer. Näcken är ett samarbete mellan brittiska Siren, svenska Omnipollo (dvs Henok Fentie och Karl Grandin) och hembryggaren Rick Gordon Lindqvist. Bryggningen har skett hos Siren med humlesorterna Amarillo, Citra and Simcoe. Öltypen är en så kallad Hopfenweisse, ett veteöl med markerad humleprofil. Ska bli spännande att prova! Betyg på Ratebeer: 94/100 overall, 99/100 style.

• nr 11692, Amager Arctic SunStone 6%, 50 cl för 49,90 kr (99,80 kr/lit), Amager Bryghus, Danmark (10.080 flaskor)

Arctic Sunstone från danska Amager och Three Floyds är en American Pale Ale. ”Gylden frisk øl med høj frugtighed og markante noter af eksotiske frugter. Meget begrænset bitterhed.” Betyg på Ratebeer: 98/100 overall, 100/100 style.

• nr 11956, G’Knight Imperial Red 8,7%, 47,3 cl för 57,30 kr (121,14 kr/lit), Oskar Blues Brewery, USA (7.200 burkar)

En hyllning till Gordon Knight som kraschade 2002 med en helikopter då han deltog i bekämpningen av en skogsbrand i Colorado. Knight hann innan dess med att vinna gulmedaljer vid ”The Great American Beer Festival” för tre olika bryggerier. Han tilldelades också ett ”Purple Heart” för sina insatser som helikopterpilot i Vietnam. Den knepiga storleken på burken, 47,3 cl, är den storlek som Knight insisterade på för sina öl. ”En torrhumlad Red Ale med en rejäl maltbas som följs av en tjock fyllig/blommig beska.” Betyg på Ratebeer: 99/100 overall, 97/100 style.

• nr 11957, Ten Fidy Imperial Stout 10,5%, 35,5 cl för 50,90 kr (143,38 kr/lit), Oskar Blues Brewery, USA (7.200 burkar)

Ytterligare ett öl på burk från Oscar Blues som också brygger favoriten Dale’s Pale Ale, nr 1502 på Systembolaget. Kul beskrivning hämtad från Ratebeer (betyg: 100/100 overall, 98/100 style):

”Ten FIDY Imperial stout is a titanic wonder of a stout, immensely viscous, and loaded with neck-deep flavors of chocolate, malt, coffee, cocoa and oats. It’s the beer equivalent of decadently rich milkshake made with Whoppers malted-milk balls and Heaven’s best chocolate ice cream. Ten FIDY’s huge-but-comforting flavors hide a whopping 98 IBUs that are deftly tucked underneath the beer’s mountains of malty goodness.”  

Om ni undrar så är IBU är ett mått på beskan hos ett öl. IBU är en förkortning för International Bitterness Unit och anger antalet milligram iso-alfasyra per liter öl. Hembryggare kan med med hjälp av tabeller räkna ut hur mycket av en specifik humle man ska ha i ölen för att uppnå den eftersträvade beskan. IBU-måttet tar emellertid inte hänsyn till andra smaker, en tysk pils på 55 IBU framstår därför som beskare än en stout med samma IBU. De allra beskaste ölen ligger mellan 80-100 IBU. Över det slår tungan knut på sig själv…

Brooklyn

• nr 11961, Brooklyn Black Chocolate Stout 10%, 35,5 cl för 22,90 kr (64,51 kr/lit), Brooklyn Brewery, USA (30.000 flaskor)

En säsongsbrygd Russian Imperial Stout från amerikanska Brooklyn Brewery som första gången lanserades i Sverige 2008. Borde gå hem på krogarna runt Hornstull som ju har blivit utnämnt till Stockholms Brooklyn. Söta, brända och rostade toner samt tydliga stråk av espresso, tobak, kaffe, lakrits, apelsin, mörk choklad samt lite körsbärslikör. Så kan den sammanfattas och det låter väl inte så pjåkigt? Anbefalles till chokladbaserade efterrätter eller extralagrad stilton. Betyg på Ratebeer: 100/100 overall, 96/100 style.

• nr 11962, Stillwater Débutante 6,4%, 75 cl för 89 kr (118,67 kr/lit), Stillwater Artisanal Ales, USA (5.388 flaskor)

Stillwater Débutante är ett amerikanskt Bière de Garde (Farmhouse Ale), en öltyp som traditionellt har bryggts i Pas-de-Calais som ligger i norra Frankrike. Ölet bryggdes på vintern och våren för att undvika problem med vildjäsning under sommaren. Ett är Bière de Garde oftast kopparfärgat men kan variera från gyllene till väldigt mörkt, och tanken är att ska kunna lagras en längre tid efter buteljeringen.

Stillwater är en av alla dessa fantombryggare som gör ölvärlden mer spännande. Débutante har bryggts med spelt, råg, ljung, kaprifol (honey suckle) och isop hos Pub Dog, Westminster, Maryland. Och låter inte det spännande så lever du redan ett äventyrligt liv. Betyg på Ratebeer: 95/100 overall, 98/100 style.

• nr 11963, Smörpundet Porter 5,9%, 25 cl för 26,30 kr (105,20 kr/lit), Nynäshamns Ångbryggeri AB, Sverige (8.640 flaskor)

Smörpundet Porter är en gammal favorit från Nynäshamn som nu är tillbaka. Ölet har fått sitt namn från den lilla hällan utanför Frejas holme i Nynäshamns hamn – stor som ett pund smör. Detta handlar om en överjäst porter som är bryggd på två sorters chokladmalt och som vinner på lagring. Prova till pepparkaka och grönmögelost! Betyg på Ratebeer: 95/100 overall, 96/100 style.

• nr 11965, Brewdog My name is Sonja 8,2%, 33 cl för 39,70 kr (120,30 kr/lit), BrewDog, Storbritannien 6.500 flaskor

Skotska BrewDog har redan gjort ett rejält avtryck, och intryck, i Systembolagets ölhyllor. Dessutom har man öppnat en ölbar på Kungsholmen. Ett av de mest uppmärksammade experimenten hittills är Hello, My name is Ingrid som bryggdes med tillsats av hjortron. I My name is Sonja är det istället blåbär som är kryddan. Ryktet gör dock gällande att blåbären har svårt att profilera sig trots en ganska försiktig humling. Betyg på Ratebeer: 98/100 overall, 75/100 style.

Sonja

• nr 11969, Green Flash Saison Diego 4,2%, 35,5 cl för 33,90 kr (95,49 kr/öit), Green Flash Brewing Co, USA (6.888 flaskor

Saison Diego verkar också spännande men passar nog bättre framåt sommaren än i smällkalla februari. Beskrivs som en sommar-ale med belgiska influenser. Alkoholstyrkan är behagliga 4,2 och vid bryggningen har man använt ingefära, apelsinskal och paradiskorn, ett frö från växten Aframomum melegueta som är släkt med kardemumma. Betyg på Ratebeer: 89/100 overall, 73/100 style.

• nr 11972 Cigar City Jai Alai IPA 7,5%, 35,5 cl för 39,20 kr (110,42 kr/lit), Cigar City Brewing, USA (16.008 burkar)

Här har vi den tredje nyheten som kommer på burk. Namnet Jai Alai är också det amerikanska namnet på en variant av baskisk pelota (Cesta Punta på spanska). Det handlar om en IPA som ligger på gränsen till DIPA. Har tidigare sålts på flaska, och smaken smaken har beskrivts som söt och karamellig, lite godisfruktig (grapefrukt, mango och aprikos) med en mjuk barrig beska. Det låter väl smarrigt? Vi anser att en stark och kraftigt humlad IPA mår bra av ganska framträdande sötma. Betyg på Ratebeer: 99/100 overall, 99/100 style.

Thomas Berglund

1997 grundades International Trappist Association (ITA) av åtta trappistkloster. Syftet var att skydda klostrens produkter från företag som ”snyltade” på klostrens rennomé. En logotyp, ”Authentic Trappist Product”, skapades som sedan klistrades på öl- och vinflaskor och andra produkter. Det viktigaste kriteriet för att ett öl ska kvala in som trappistöl är att det ska vara bryggt innanför klostrets murar samtidigt som bryggningen måste vara kontrollerad av klostrets munkar.

Idag är det tio trappistkloster som aktivt bygger öl och som får använda märkningen ”Authentic Trappist Product”:

Achel som bryggs på klostret Sint-Benedictusabdij de Achelse Kluis i Hamont-Achel, Belgien (Flandern)

Chimay som bryggs på klostret Abdij van Notre-Dame de Scourmont i Chimay, Belgien (Vallonien)

Orval som bryggs på klostret Abbaye Notre-Dame d’Orval i Orval, Belgien (Vallonien)

Rochefort som bryggs på klostret Abbaye de Notre-Dame de Saint-Remy i Rochefort, Belgien (Vallonien)

Westmalle som bryggs på klostret Onze-Lieve-Vrouw van het Heilig Hart i Westmalle, Belgien (Flandern)

Westvleteren som bryggs på klostret Sint-Sixtusabdij i Westvleteren, Belgien (Flandern)

La Trappe som bryggs på klostret Onze Lieve Vrouw van Koningshoeven i Tilburg, Nederländerna (Berkel-Enschot)

Zundert som bryggs i klostret Abdij Maria Toevlucht i Zundert, Nederländerna (Noord-Brabant)

• Stift Engelszell som bryggs på klostret Stift Engelszell i Engelhartszell, Österrike (Oberösterreich)

Spencer som bryggs på klostret St. Joseph’s Abbey i Spencer, USA (Massachusetts)

Chimay

(Mont des Cats i Frankrike är ett elfte trappistkloster som aktivt brygger öl, men eftersom som de brygger sitt öl på uppdrag av Chimay får de inte använda ATP-märkningen. De får däremot använda ordet ”Trappist” i sin marknadsföring.)

Samtliga (även Mont des Cats) utom de tre sistnämnda finns att köpa på Systembolaget. Westvleteren, som betraktas som det bästa trappistölet i världen, kommer bara till Sverige ibland och då ytterst begränsade upplagor som formligen slits från hyllorna. Orval var för övrigt den första trappisten på bolaget. I början av 80-talet fick starköl som mest hålla 5,6 volymprocent och eftersom Orval innehållet jästfällning steg alkoholstyrkan över den gränsen när det stått några veckor på hyllorna. Det kunde inte accepteras och ölet drogs in…

Men det här skulle i första hand handla om det senaste tillskottet bland de exklusiva trappistölen, Spencer, som bryggs i staden Spencer i centrala Massachusetts, USA. Klostret fick ”ATP-status” så sent som i december förra året. I mer än 60 år har klostrets munkar varit självförsörjande genom sin tillverkning av religiösa klädesplagg samt sylt och marmelad. Ändå började man för ett antal år sedan snegla på ölmarknaden.

Problemet var bara att munkarna inte visste ett smack om öl. Lösningen blev ett samarbete med Martha Paquette, som varit med om att grunda ”Pretty Things Beer and Ale Project” i Sommerville. Två munkar fick också åka till Belgien för utbilda sig och slutligen anställde man en belgisk bryggmästare. Målet var att skapa ett trappistöl som skiljde sig från mängden.

Orval

Trappistöl är egentligen inte en öltyp, men de som idag finns har ändå mycket gemensamt. Det handlar om överjästa och mycket smakrika öl av aletyp med en alkoholhalt mellan 6 och drygt 11 volymprocent. Mängder av malt samt korn och vete ger ölet hög stamvörtstyrka, stor fyllighet och ofta en betydande sötma. Vissa trappistöl är också smaksatta med kryddor, örter, pomerans eller mörkt råsocker. De följer alltså inte de tyska renhetslagarna.

Spencer Trappist Ale är vad munkarna själva vill kalla ett ”refectory ale” (ungefär ”matsalsöl”) med en relativt måttlig alkoholstyrka på 6,5%. Det vill säga ett öl som munkarna själva kan dricka i matsalen utan att bli allt för lulliga för att utföra sina dagliga plikter: ”En session beer som välsignats i himlen”.

Just ”session beer” är en term som blir allt vanligare bland svenska ölnördar. Det handlar mycket om en reaktion mot de extremt humlade och alkoholstarka ölen som länge dominerat nyhetslistorna. Här följer ett försök till definition (på engelska) som vi hittat på webben:

”Any beer that contains no higher than 5 percent ABV, featuring a balance between malt and hop characters (ingredients) and, typically, a clean finish – a combination of which creates a beer with high drinkability. The purpose of a session beer is to allow a beer drinker to have multiple beers, within a reasonable time period or session, without overwhelming the senses or reaching inappropriate levels of intoxication.”

De elva trappistklostren som tillverkar öl tillhör Trappistorden, en romersk-katolsk munk- och nunneorden, ursprungligen en gren av cisterciensorden men senare räknad som en egen orden. Ordens formella namn är sedan 1892 Ordo Cisterciensis Strictioris Observantiae – O.C.S.O.

La Trappe

Trappistorden uppstod i cisterciensklostret La Trappe i Normandie 1664; nunneorden grundades 1689 och kallas trappistiner, berättar Wikipedia. Totalt finns det 150 kloster med cirka 3.000 munkar och 2.000 nunnor.

Orden grundades av Armand Jean le Bouthillier de Rancé, efter att han blivit abbot 1663. Trappisterna fördrevs från Frankrike under franska revolutionen och spred sig i olika länder och världsdelar. Till ordensreglerna hör en ständig tystnad utom vid gudstjänsterna.

Trappistorden har blivit känd i genom den amerikanske munken och författaren Thomas Merton. Han skrev flera böcker om bön ”som aktualiserade det monastiska livets värden i en sekulariserad västerländskt miljö”.

Trappistorden har inte funnits i Norden, men väl i Tyskland, England och andra länder. Det kloster som ligger längst ifrån La Trappe är Southern Star Abbey Kopua Takapau på Nya Zeeland.

 

Thomas Berglund

F12-Lager

En annan intressant lansering under det nyss avslutade året var inte
i första hand tänkt för det svenska monopolet. F12 Lager (nr 88729
i beställningssortimentet) togs fram av Nils Oscar i samarbete med stjärnkockarna Melker Andersson och Danyel Couet för deras restauranger inom F12-gruppen. Sören Polonius som är chefssommelier inom Grupp F12 har också haft en viktig roll i processen. Målet var ett öl som ska passa både till maten och i baren och dessutom tilltala en bredare grupp än humlefixerade ölnördar.

Man måste säga att herrarna rodde projektet i hamn på ett godkänt sätt, F12 är nämligen ett riktigt dugligt lageröl bryggt på pilsner-, münchener- och karamellmalt. Humlesorterna är Amarillo, Tettang och Hallertau Magnum. Friskt och fruktigt med en fin maltton och stråk av tropisk frukt och citrus. Med en relativt fyllig kropp och skaplig beska kan nog F12 Lager många gånger vara att föredra framför
chefssommelierens rekommenderade viner.

Thomas Berglund

Okej, vad var det mer som passerade under radarn 2013? Nämnas kan Thornbridge & S:t Eriks Raspberry Imperial Stout som nu tyvärr är slut på Systemet. Ett spännande samarbete mellan Jessica Heidrich på S:t Eriks och Rob Lowatt på Thornbridge. Det första kärleksbarnet i denna ”brewmance” (Heidrichs ordval) blev en mörk 10-procentig historia med smak av hallon och vi ser nu fram mot telning nummer två.

PastMasters

En annan mycket lyckad satsning i Imperial Stout-racet var Sigtuna Bourbon Imperial Stout (nr 11946, 59,90 kr för 33 cl), och den går fortfarande att få tag på. Fem månader på fat som innehållit förstklassig bourbon som Blanton’s måste helt enkelt göra gott eftersom brygden tar smak både av whiskyn och av ekfatets vaniljtoner. Med tillsatser av muskovadosocker och honung snackar vi Mums för Måns.

Nils Oscar tog tillsammans med ölentusiaster i Dalarna (som i ölsammanhang annars är mest känt för pålitliga Oppigårds) fram ett specialöl till SMÖF:s 10-årsjubileum, Nils Oscar SMÖF Jubelöl 2013 (nr 11918, 19,20 kr för 33 cl), och det finns också kvar i mindre mängder på Systembolagets hyllor. SMÖF står för Söderbärkes Mikro Öl Festival. 2004 gästade 104 personer festivalen, förra året var antalet 2.500. SMÖF 2013 är ett välbalanserat rököl i traditionell Bamberg-stil. Vi som gillar rökiga öl gjorde tummen upp.

Systembolagets decembersläpp av ett 30-tal öl kom tyvärr bort i skuggan av drygt 50 julöl som skulle recenseras. En av dess brygder räddade dock trettonhelgen genom att erbjuda en precis lagom övergång från juliga excesser och ledighet. Fuller’s Past Masters 1966 Strong Ale (11419, 35,10 kr för 50 cl) är en fyllig brittisk ale med jordiga stråk och smak av knäckebröd, torkad frukt, pomerans och örter. Här finns också toner av kola, knäck, honung och blonmmor. En ale i Fuller’s Past Masters-serie bryggs bara en gång så det gäller att passa på.
Thomas Berglund

Granen har åkt ut och de sista julölen är tömda. Även de två flaskorna Via Til Fra från Mikkeller som skulle korkas upp först nästa jul. Det blev alltså inget lagringsexperiment den här gången heller men Via Til Fra hade nog varit helt rätt för ett sådant. Nu är det ett nytt år vilket innebär att ett pärlband av spännande nya öl ligger framför oss. Men det släpptes också ett antal öl förra året som det aldrig blev av att skriva om trots att de var värda att uppmärksamma.

Unfiltred

Ett sådant är Staropramen Unfiltered (nr 1617, 16,20 kr för 33 cl). Tjeckiska Staropramen har ju blivit något av alternativet till ”en stor stark” på mindre pubar som sponras av Carlsberg. Det var nämligen Carlsberg som tog Staropramen till Sverige och lanserade det som ”finöl”. I tv-serien”Den stora ölresan” gjorde man nyligen allt för att kvadda den bilden genom att utmåla Staropramen som tjeckernas ”Pripps Blå”, ett öl som en riktig tjeck bara dricker om inget om inget annat står till buds. Lite orättvis är nog den bilden och att det faktiskt accepterades som ett finöl säger väl mer om svenskarnas ”stor stark” än om Staropramen.

Nåväl. Staropramen är i mångt och mycket, även om det alltså finns bättre märken, ett exempel på en klassisk tjeckisk lager med sin lätt brödiga smak och toner av honung, halm och citrus. Plus det där lilla stråket av smörkola som när det gäller tjeckiskt öl inte utgör en ”felsmak”. Och den ofiltrerade versionen är ett faktiskt ett riktigt lyft. Här finns en kropp och en munkänsla som filtrerad Staropramen inte kommer i närheten av. Nu ska det sägas att Unfiltered inte är en vanlig Staro där man helt sonika har hoppat över filtreringen. Vid framställningen har man använt en rejäl dos vetemalt och kryddor, till exempel koriander, tycks också ha ett finger med i spelet.

Det återstår att se om Staropramen Unfiltered blir samma succé i pubarnas kranar som originalet, men vi kommer nog att se till att ha en flaska eller två i kylen när vårvärmen kommer. Det handlar nämligen om en osedvanligt läskande brygd. På fat kräver den också lite större omsorg i likhet med andra ofiltrerade (och ibland opastöriserade) öl. När vi drack Staropramen Unfiltered på den nya tjecken Hospodské Dvere i Kvarnens lokaler på Södermalm hade något blivit vajsing, vilket personalen nog borde ha insett.